Ett år efter kuppen vädrar Bolivias vänster åter morgonluft

I november 2019 tilldrog sig Bolivia stor uppmärksamhet när landets mångårige vänsterpresident Evo Morales berövades makten. Månaden innan hade det arrangerats parlamentsval där Morales regeringsparti MAS utropade seger med 47 procent av rösterna. Regeringsmotståndare bestridde valresultatet. De fick vatten på sin kvarn när Organization of American States (OAS) talade om oegentligheter och manipulation i valet.

Efter 21 dagar av regeringskritiska gatuprotester skickade landets armé en ”uppmaning” till Morales att avgå. Presidenten, den första att komma från ursprungsbefolkningen, lämnade både ämbetet och hemlandet och hamnade i exil i Argentina.

Vissa kommentatorer talade redan då om en statskupp. De som mest ville framhäva Morales makthunger fick dessutom lätt att fortsätta göra det, efter att OAS i december 2019 publicerade en rapport som utvecklade anklagelserna om manipulation och oegentligheter.

Comeback för socialistiska MAS?

Efter dessa kaotiska veckor har Bolivia återigen försvunnit från strålkastarljuset. Långt färre människor i världen har fått veta att flera nya, oberoende granskningar av valresultatet 2019 har landat i helt andra slutsatser, som underkänt OAS anklagelser om manipulerade valsiffror.

Den ärkekonservativa senator, Jeanine Áñez, som tog över presidentuppdraget har gjort sig skyldig till vad både inhemska kritiker och internationella människorättsorganisationer anser är en auktoritär politik. Human Rights Watch släppte i september 2020 en ny rapport som anklagar Áñezregeringen för att ha begått övergrepp på rättssystemet ”för att kunna föra en politiskt motiverad häxjakt på ex-president Morales och hans allierade”.

Áñez lovade att nyval skulle äga rum så snart som möjligt, men valet har skjutits upp flera gånger. Hennes tid som president har dock kantats av korruptionsskandaler, en ekonomisk kris på grund av coronapandemin, samt en serie dåliga policybeslut. I förra veckan avgick flera ministrar på grund av oenigheter i synen på Áñez privatiseringspolitik.

Den 18 oktober äger till sist nyval rum. Mycket pekar nu på att det socialistiska MAS kan göra comeback. Partiet leder i opinionsundersökningarna och ställer upp med Morales förre ekonomiminister Luis Arce som kandidat. Arce är en kompetent politiker som låg bakom den vänsterekonomi med nationaliseringar, tillväxt och kraftig fattigdomsminskning som präglade den förra regeringen.

Kan bli seger för demokratin

Morales själv förblir än så länge i exil i Argentina. Men kan fria och rättvisa val arrangeras den 18 oktober, och kan det parti som berövades makten återerövra den igen, är det en viktig seger för demokratin både i Bolivia och i hela Latinamerika. Kontinenten har en lång historia av statskupper och ett politiskt våld riktat framför allt mot vänstern.