– Antalet personer med skyddade uppgifter har ökat i Sverige, så det är en patient vi träffar oftare och oftare, som vi måste kunna handlägga korrekt. Både för att skyddet inte ska röjas och för att patienterna ska få samma vård som den som kan berätta på vilken adress den bor. Det är en jätteviktig fråga, säger Åsa Witkowski.

Att det finns vårdcentraler som nekar gömda vård. Hur reagerar du på det?

– Det låter som en stor kunskapsbrist. Jag tror att vi ­allihopa som arbetar med personer med skyddade uppgifter är överens om att vi behöver öka kunskapen bland vård­givare så att man vet vad som gäller, säger hon.

”Regionernas ansvar”

Dagens ETC har sökt sjukvårds­minister Acko Ankarberg Johansson (KD) för en intervju. Hon svarar i en skriftlig kommentar att hon beklagar situationen som Cissela och Ella befinner sig i.

– Det är regionerna som bär ansvaret för att alla ska få god och jämlik vård enligt hälso- och sjukvårdslagen. Det gäller så klart även kvinnor och personer med skyddad identitet.

Åsa Witkowski säger att en patient aldrig ska nekas vård för att den har skyddade uppgifter. Samtidigt går det inte att komma ifrån att det är begränsande att leva med skyddade personuppgifter. Systemen klarar i dag inte av att skicka kallelser för cellprov och bröstcancer­screening till gömda kvinnor.

– Det har att göra med det vi vill uppnå, att kvinnor ska vara skyddade. Men ju starkare skydd, desto högre grad av isolering. Det är är baksidan av att man har skyddade uppgifter, säger hon.