I slutet av februari beslutade Migrationsöverdomstolen att en snart 13-årig flicka från Makedonien skulle utvisas efter att ha levt nästan halva sitt liv i Sverige. Flickan har bott här sedan hon var sex år gammal, hon går i skolan, har kompisar och är bättre på svenska än på sitt hemspråk. Trots det anser Migrationsöverdomstolen inte att hon har tillräckligt stark anknytning till Sverige för att få stanna.

Domen är vägledande – den första sedan lagändringen som skulle göra det lättare för utsatta barn att få stanna i Sverige trädde i kraft i juli förra året. Ett av de uttalade syftena med lagen var att skydda barn som vistats i Sverige under lång tid och rotat sig här.

Allvarliga konsekvenser

Men Louise Dane, doktorand i offentlig rätt vid Stockholms universitet som forskar om migrationsrätt och barnrätt, varnar för att den vägledande domen nu tvärtom riskerar att göra det svårare för barn att få stanna i Sverige.

– Det går att tolka domen som att lång vistelsetid och stark anknytning aldrig ensamt kan räcka som skäl för uppehållstillstånd. Att det kommer att krävas att det finns andra omständigheter också. Alla omständigheter ska naturligtvis vägas in. Men risken med domen är att det ställs högre krav än innan lagen ändrades. Det går rakt emot vad politikerna ville, säger Louise Dane.

Ett av skälen till avslaget var att familjen vistats i Sverige illegalt. När pappan kom till Sverige ett halvår före resten av familjen uppgav han att han var från Bulgarien, och alltså som EU-medborgare hade rätt att stanna här för att jobba.

Louise Dane säger att hon vet för lite om det specifika fallet för att säga om det var rätt eller fel att utvisa familjen. Det som gör henne upprörd är att beslutet inte motiveras ordentligt, vilket gör att det blir svårt för lägre instanser att använda den som vägledning.

– Då är risken att de bara tittar på utslaget istället. Flickan har bott här halva sitt liv och det räcker inte får att hon ska få stanna, då är risken att slutsatsen blir att det inte räcker i andra fall heller. Man riskerar att dra förenklade och förhastade slutsatser, säger Louise Dane.

– Det kan innebära att inga barn kan få uppehållstillstånd för att de varit länge i Sverige. Det är problematiskt eftersom det var det man ville öppna för i den nya lagstiftningen, säger hon.

”Följer frågan”

Den nya lagen var en del av migrationsuppgörelsen mellan Miljöpartiet och alliansen under förra mandatperioden. När den presenterades sade Maria Ferm, Miljöpartiets dåvarande migrationspolitiska talesperson, att lagen skulle göra stor skillnad.

När Dagens ETC ber henne om en kommentar om den vägledande domen menar hon att det inte går att dra några långtgående slutsatser utifrån en enda dom.

– Lagstiftarens intentioner med lagstiftningen var dock tydlig. Syftet var att det skulle bli lättare för utsatta barn, som till exempel bott i Sverige lång tid, att stanna. Jag fortsätter följa frågan och praxisutvecklingen, skriver hon i ett sms.

Även migrations- och justitieminister Morgan Johansson (S) menar att det är för tidigt att säga om lagen behöver ses över igen.

– Jag kommenterar inte enskilda fall. Avseende lag-stiftningen är det i alla händelser för tidigt att bedöma vilken betydelse den fått,
säger han.

Unicef: ”Barn straffas för föräldrars beslut”

Barn som levt gömda i Sverige förlorar chansen att få uppehållstillstånd. Så tolkar Christina Heilborn på Unicef utvisningen av den 13-åriga flickan i Malmö.
   – Risken är att det här sätter ribban för vad som ska räknas när det handlar om vistelsetid, säger hon.

På Unicef, som arbetar för barns rättigheter i hela världen, har man noga följt hur praxis utvecklats sedan den nya lagen om uppehållstillstånd för barn infördes förra sommaren. 

Christina Heilborn, jurist och programchef på Unicef i Sverige, är kritisk till att Migrationsöverdomstolen utvisar den 13-åriga flickan.

Den lägre instansen, Migrationsdomstolen, gav flickan permanent uppe-hållstillstånd av särskilt ömmande skäl, med hänvisning till att hon vistats så länge i landet. 

– Det går alltså att göra en annan bedömning. Jag blev förvånad över att det var det här man kom fram till, med tanke på hennes ålder och på hur länge hon bott i Sverige. Slutsatsen blir att har man levt som gömd i Sverige så finns det ingen chans att få stanna, säger Christina Heilborn.

Domen innebär i praktiken också att flickan straffas för sina föräldrars beslut att leva gömda i Sverige.

– Meningen med lagen var ju att barn som vistats länge i Sverige och rotat sig skulle få möjlighet att få uppehållstillstånd på egna grunder, avsett vad föräldrarna gjort eller känt sig tvungna att göra, säger Christina Heilborn.

En av dem som välkomnade den nya lagen var barnläkaren och professorn Henry Ascher. 

I dag är han osäker på om domen kommer att få någon betydelse för de asylsökande barn han kommer i kontakt med, eftersom de oftast även har andra grunder för att få stanna i Sverige än enbart ömmande skäl, som i flickans fall. 

Men oavsett vilket så menar Henry Ascher att domstolen i sin dom visar på stor okunnighet när det gäller barns upplevelser och utveckling.

– Det finns en syn som genomsyrar domen som handlar om att barn är anpassningsbara och glömmer, och det är verkligen inte sant. Det är en för längesedan passerad tro, säger han.