När hon gick till media med uppgifterna utsatte arbetsgivaren Attendo henne för repressalier. Den här typen av repressalier är det meningen att de som larmar ska skyddas ifrån med den nya visselblåsarlagen börjar gälla om tre veckor, den 17 december, och genomförs på direktiv från EU.

Den nya lagen inför en skyldig­het för verksamheter som har över 50 arbetstagare och för kommuner över 10 000 invånare att inrätta en vissel­blåsarfunktion. 

Andra förändringar som kommer med den nya visselblåsarlagen är att den täcker fler. Inte bara människor som befinner sig inom företagets organisation ska skyddas. Utan även till exempel tidigare anställda, konsulter, arbetssökande och praktikanter ska kunna larma.

Nya lagen är mer omfattande 

Sverige har redan skydd för visselblåsare, både inom privat och offentlig sektor, skydd som inte går att förhandla bort i kollektivavtal. En arbetsgivare får till exempel inte utsätta en visselblåsare för repressalier, då kan den bli skyldig att betala skadestånd till den anställde. Och för offentligt anställda så finns det i grundlagen ett meddelarskydd för de som vänder sig till media med tips om oegentligheter. 

Men EU:s direktiv är mycket mer omfattande och med fler detaljer. Jämfört med den tidigare svenska visselblåsarlagen, som rymdes i elva paragrafer, består denna av 60 paragrafer fördelade på tio kapitel. 

Enligt Naiti del Sante ger den nya lagen också ett betydligt starkare skydd mot repressalier även vid överlämnande av sekretessbelagd information. 

– Idag finns ingen skyldighet att ha en visselblåsarfunktion så den nya lagen som träder i  kraft den 17 dec inför de här visselblåsarfunktionerna, det vill säga inför en skyldighet för verksamheter som har över 50 arbetstagare och kommuner över 10 000 invånare. I den nya lagen finns också ett skydd för identiteten för visselblåsaren och andra som pekas ut i en anmälan. Idag finns ingen sådan skyldighet, även om det finns företag och myndigheter som frivilligt har inrättat visselblåsarfunktioner men det finns ingen lag som kan garantera skydd för identiteten. Det innebär att den som hanterar ett  visselblåsarärende har en tystnadsplikt. Röjer man identiteten kan det i värsta fall  leda till straffrättsliga konsekvenser. 

Det är många kommuner och regioner som fortfarande inte har inrättat någon visselblåsarfunktion. Kommer lagen att kunna implementeras i praktiken 17 december?  

 – Lagen träder i kraft då men kommuner och regioner har en lite längre genomförandetid för att inrätta visselblåsarfunktioner, fram till den 17 juli 2022. De största utmaningar jag ser är att få funktionen på plats, dessa omgärdas av många krav, till exempel att den som utreder ska vara oberoende, att det ska finnas kapacitet för att utreda och personal som är utbildad. Dessa är helt nya krav så det kan nog bli lite bråttom för vissa kommuner.   

Hur motverkar den nya lagen att visselblåsare riskerar repressalier från arbetsgivare?  

 – Den nya lagen stärker visselblåsarskyddet på det sättet att finns ett skydd för identitet och ansvarsfrihet för uppgifter man lämnar ut muntligen. Det innebär att du kan lämna uppgifter om sådant som du kanske har tystnadsplikt om i privat verksamhet eller som är sekretessbelagt inom den offentliga sektorn om det inte är så kallad kvalificerad sekretess, som exempelvis patientuppgifter eller nationell säkerhet. Den nuvarande visselblåsarlagen ger inte den möjligheten. På det sättet har skyddet blivit betydligt starkare.