Inifrån det ståtliga 1600-talsslottet, skyddad av en vallgrav, äger och kontrollerar Hans Gabriel Trolle-Wachtmeister stora delar av östra Skånes yta. Han och frun Alice Trolle-Wachtmeister, tidigare chef för drottningens hovstat, är mycket nära vänner till kungafamiljen.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Paret tillhör också Sveriges superrika. Grevens årsinkomst var 34 miljoner kronor år 2015 och 2006 värderades hans förmögenhet till 690 miljoner kronor. I våras visade SVT:s granskning att paret hade gömt ytterligare obeskattade miljontillgångar utomlands. Som en av Sveriges största markägare blev greve Trolle-Wachtmeister rikligt belönad med 2,8 miljoner i jordbrukarstöd som betalades ut vid årsskiftet.
Det spelar ingen roll om du är en småbonde i Norrlands inland eller storgodsägare i Skåne, EU:s jordbrukarbidrag är kopplade till hur mycket jordbruksmark du äger. Den största stödutbetalningen på 7 miljoner kronor gick till en annan skånsk greve, Baltzar Wachtmeister på Wanås gods i Östra Göinge. I en annan del av Skåne fick Axel Gyllenkrok 5,2 miljoner i stöd och 4,4 miljoner gick till Carl Piper som, med familj, äger en procent av Skånes yta. I Södermanland fick världens 219:e rikaste person, Melker Schörling, en extra bidragsmiljon från EU.
Får miljonsummor
Dagens ETC:s granskning visar det i Sverige är samma förmögna storbönder, de flesta av dem boendes i slott med fina adelstitlar, som får miljonsummor från EU år efter år. En del av bidragen är olika riktade stöd bland annat för ekologisk produktion och liknande. Hälften av bidragen, ungefär 3 miljarder, utgörs fortfarande av det kritiserade gårdsstödet som helt saknar produktionskrav.
Direktstödet är en belöning till markägare och skapar inga incitament för till exempel klimatinvesteringar, jordägaren ska endast se till markerna inte växer igen. Vår granskning visar att 15 storbönder har fått sammanlagt närmare en halv miljard i gårdsstöd sedan 2007.
Är det rimligt att våra skattepengar, via EU, betalas ut som miljonbidrag till miljardärer och storgodsägare utan motkrav?
– Det är politiska beslut som jag inte lägger mig i. Det är det man kommit överens om i EU, säger Anders Egonson, divisionsdirektör på Jordbruksverket.
När Dagens ETC granskade gårdsstödet får två år sedan utlovade Jordbruksverket regelförändringar skulle ge en mer jämlik fördelning. Sedan dess ha gårdsstödet sänkts en aning och delar av pengarna flyttats över till andra stöd med produktionskrav.
– Sverige genomförde en ny jordbrukspolitik 2015 och inom ramarna som sätts av EU försöker Jordbruksverket att omfördela pengarna mer jämlikt. Vi har gått från att ha ett direktstöd till fyra olika stöd. Med förändringen har det skett en utjämning i Sverige, säger Anders Egonson.
Men Jordbruksverkets statistik visar att mer än hälften av stödpengarna går till den översta tiondelen av mottagarna, i främst Skåne och Västra Götaland. Norrlandsbönderna missgynnas av bidraget eftersom den största jordbruksmarken finns i södra Sverige.
”Stötande” bidragssystem
Ewa Rabinowicz är professor emeritus i jordbruksekonomi vid SLU och har tidigare kallar EU:s bidragssystem för ”stötande”.
– Det har skett en liten förändring åt det bättre men det är fortfarande en skevt system.
Hon menar att stöden till och med i vissa fall gjort det mer lönsamt för bönder att sluta bruka jorden. Hon vill också att stöden måste behovsprövas.
– Du får inget socialbidrag om du har pengar på banken. Men när det gäller EU-bidragen så görs ingen behovsprövning. Det är moraliskt fel, säger Ewa Rabinowicz är professor emeritus i jordbruksekonomi vid SLU.
Andelen har sjunkit en aning men fortfarande går 35 procent av EU:s totala budget till jordbrukarna. Mönstret är detsamma i alla länder, storgodsägarna tar den största delen av kakan. Greenpeace gjorde nyligen en genomgång i Storbritannien och fann att de största mottagarna tillhörde landets absolut rikaste inklusive drottningen.
– Det är många miljardärer i Europa som får stora bidrag. Jag antar att de varit duktiga på att försvara sina privilegier. Men den ihärdiga kritiken har ruckat lite på ordningen. Jag tror att vi kommer se en förändring i EU:s jordbrukspolitiken även om det kommer ta lång tid, säger Ewa Rabinowicz.
Fotnot: Hans Gabriel Trolle Wachtmeister har avböjt att medverka i artikeln.
