Runt en tredjedel, 32 procent, av Sveriges invånare bor i hyresrätt. Men trösklarna för att ta sig in på bostadsmarknaden är höga.
Först är kötiden lång, i Storstockholm runt tio år. Därefter måste du uppfylla höga inkomstkrav för att ens få skriva kontrakt. I många fall handlar det om tre eller tre och en halv gånger årshyran som krävs i årsinkomst för att uppfylla kraven, vilket stänger ute stora grupper av människor från bostadsmarknaden.
– Trösklarna på bostadsmarknaden förvärras och de gör det på grund av höga priser på ägt boende och höga inkomstkrav på det hyrda, säger Martin Hofverberg, chefekonom på Hyresgästföreningen som i dagarna gav ut en ny rapport om läget på bostadsmarknaden.
En genomsnittlig ensamstående förälder i Stockholm uppfyller inte sju av tio inkomstkrav från hyresvärdarna för lägenheter i nyproduktion, vilket vanligen är de med kortast kötid och därmed de som är minst svåra att få tag på.
– Det är väldigt allvarligt. I grunden handlar det om höga hyror i nyproduktion i kombination med höga inkomstkrav. Även om man kanske klarar av att betala hyran så klarar man inte inkomstkraven.
Främst privatvärdar
Det är främst privatvärdarna som ställer de höga inkomstkraven, men det var inte så länge sedan som även allmännyttan hade liknande höga krav.
– För cirka åtta år sen fick de allmännyttiga bolagen ljuset på sig och då gick det en våg genom Sverige där man insåg att det här kanske man inte ska hålla på med. Det blir bisarrt för allmännyttan att ställa krav om tre gånger hyran. Så då började man sänka kraven, och ligger nu ofta på miniminivå. Men på privatsidan har majoriteten av alla värdar de här höga kraven.
Samtidigt har det blivit ännu svårare att köpa en bostad. Bostadsrättspriserna har ökat med 100 procent de senaste tio åren, medan hushållens disponibla inkomst bara ökat 25 procent.