– Det är bedrövligt. Att få en bostad har länge varit svårt om du är ung, men det blir bara värre. Unga saknar förutsättningarna för att få en bostad. Särskilt om du inte har föräldrar som kan hjälpa till, säger Alexander Wilson van Deurs, ordförande för Jagvillhabostad.nu.

Att över hälften av alla unga har fått ekonomisk hjälp av familj eller vänner för att klara sina boendekostnader menar han är ett bevis för att bostadsmarknaden inte fungerar. 

– Att bo har blivit så dyrt att man inte klarar det utan hjälp. Bostadskrisen är en klassfråga i allra högsta grad, säger Alexander Wilson van Deurs.

Jacob Färnert, ordförande för Sveriges förenade studentkårer, håller med honom.

– Det här spär på sociala ojämlikheter som vi ser i utbildningssektorn. Vi vill ju att alla i Sverige ska ha möjlighet att utbilda sig till det de vill, men verkligen är inte så. Många tvingas avstå utbildningar för att de inte hittar någonstans att bo, och det gäller framför allt de som inte har föräldrar som kan stötta ekonomiskt, säger han.

Tvingas jobba extra

Sveriges förenade studentkårer menar att om unga ska ha råd att bo borde hyran motsvara max 30 procent av deras intäkter. Det skulle innebära en hyra på ungefär 3 600 kronor för en student. Men idag kostar en studentlägenhet i snitt drygt 5 500. 

– Konsekvensen blir att många studenter behöver lägga tid på att extrajobba för att få det att gå ihop. Jobbar man mycket presterar man sämre, och det kan ta längre tid att bli klar med sin utbildning. 

För den som är ung och inte studerar är situationen knappast bättre. 

– Pluggar du inte är det ofta andrahandsmarknaden som gäller, och den är vilda västern med ockerhyror och otrygga kontrakt. Eller så måste du bo kvar hemma. Unga vill ta sig vidare, börja sitt vuxenliv, men det går inte, säger Alexander Wilson van Deurs.

Han menar att något måste göras nu. Bostadspolitiken måste reformeras.

– Staten måste ta sitt ansvar och finansiera bostäder vi har råd att bo i. Det behövs mer hyresrätter, statligt stöd till bostadsbyggande, en höjning av bostadsbidraget, och så måste allmännyttan reformeras, så att inte bara kötid gäller, utan även behov. Den här utvecklingen kan inte bara få fortsätta.