Kortfattat kommer studien fram till att skillnaderna mellan olika etniska grupper – britter med indisk bakgrund är rikast, bangladeshier och svarta afrikaner fattigast – är stora och att de faktorer som bäst förklarar skillnaderna är hushållsmedlemmarnas inkomst, ålder och klass.
Med tanke på att Storbritannien länge pekats ut som ett klassamhälle med djupa klyftor torde inte resultatet komma som någon överraskning. Men den som vill veta hur Sverige – en gång ett av världens mest jämlika länder – står sig i konkurrensen kommer att få leta tills ögonen blöder på passande statistik att använda.
Någon sådan finns nämligen inte. Åtminstone inte i Statistiska centralbyråns statistikdatabas. Vad där finns istället är mängder med data rörande skillnader i inkomst.
– Där vet vi sedan tidigare att de är brutalt stora. Då kan vi nog dra slutsatsen att skillnaderna i förmögenhet också är enorma, säger Peo Hansen, professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet och författare till boken ”Migrationsmyten”, där han granskar hur migrationen förhåller sig till ekonomi.
Finns det annan data att använda för att närma sig den uppdelning som görs i den brittiska studien och indirekt få en bild över hushållens skillnader i förmögenhet?
– Vi delar oftast upp data i inrikes och utrikes född, sen också om man är barn till utrikes född, och från vilken region personen eller dess föräldrar kommer, och så spårar man bakåt på det sättet, men inte dra några enkla slutsatser om ”race” och ”ethnicity”.
Så vad vet man om inkomstskillnader mellan framför allt inrikes och utrikes födda i Sverige?
– De har faktiskt minskat lite, vilket har att göra med att arbetslösheten går ner kraftigt för utrikesfödda. Det är otroligt positivt. De senaste två åren har sysselsättningen ökat rekordartat och tittar man på sysselsättningsgraden för utrikes födda, som ligger på 75 procent, slår den till och med sysselsättningsgraden för alla i EU.
Stora skillnader
Men trots att nettoökningen i sysselsättningen enligt Peo Hansen i princip går till utrikes födda, vilket gjort att inkomstskillnaderna mellan grupperna minskat, är det fortfarande så att det är betydligt fler utrikes födda som lever med en varaktigt låg ekonomisk standard.
För infödda svenskar ligger andelen på sju procent – var fjortonde person. För den som är född i Afrika ligger andelen på nästan 35 procent – var tredje person.
På tal om varaktigt låg ekonomisk standard och apropå din bok ”Migrationsmyten” – vilken bild tror du gemene man har av ”invandringens kostnader”?
– Frågan är väldigt komplex så jag vet inte. Det jag har kunnat visa är att flyktingkrisen 2015 ledde till en stark tillväxt och boost i ekonomin efterföljande år, trots att en samlad expertis trodde på underskott.
Men huruvida staten har över- eller underskott är egentligen irrelevant, menar Peo Hansen.
– En stat med stora överskott kan ha hög arbetslöshet, precis som en med stora underskott. Folk stirrar sig ofta blinda på överskott och tror att de är en spegelbild av hur bra det går för ett land. Det man ska titta på är hur arbetsmarknaden ser ut. Där ser vi att Sverige har fått ett enormt tillskott av arbetskraft, vilket vi ser i överrepresentation inom en massa samhällsviktiga arbeten. Vet man det så vet man också att det är plus i reella termer, men det är nåt som inte alltid blir självklart i debatten.
