Fritt fram att sänka momsen – så länge reglerna följs
Bild: TT, Dagens ETC (montage)
Dagens ETC
Sverige har alla möjligheter i världen att sänka och till och med slopa moms på livsmedel. Frågan är vem det i slutänden skulle gynna.
– De sänkta skatterna på bensin och diesel har till stor del ätits upp av högre vinster för oljebolagen, säger Elinor Odeberg, chefsekonom på tankesmedjan Arena Idé.
Sänkt moms på basvaror som kan produceras i Sverige. Det var ett av de ämnen som diskuterades i SVT:s partiledardebatt i söndags. Centerpartiets nya partiledare Anna-Karin Hatt påstod att EU-regler förbjuder reducerad moms på utvalda produkter, medan Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson hävdade att det går alldeles utmärkt att göra så.
Kerstin Alvesson, rättslig expert på Skatteverket, förklarar att man inte får gynna varor producerade i ett specifikt land, men att det absolut går att begränsa en momssänkning till vissa typer av produkter, exempelvis mjölk och nybakat bröd.
– Vi skulle kunna ha sex procent på vissa livsmedel. Det är politiskt möjligt och inga problem i Sverige. Vi skulle också kunna ha noll procent, säger hon.
Sedan revideringen av momsdirektivet 2022 har medlemsländerna större frihet att bestämma om momssatser och man får utifrån en bestämd lista välja upp till sju produkter att göra helt momsfria. Livsmedel är en sådan produkt.
– Man kom inte riktigt överens om reglerna och då tröttnade EU-kommissionen och tog fram ett direktiv som innebär att det ligger på varje medlemsland att bestämma om skattesatser inom vissa ramar. Man kan alltså inte längre säga att det inte går att sänka momsen på mat till till exempel noll procent, säger Kerstin Alvesson.
Matpriserna i Sverige har ökat med 25 procent på tre år och som i många andra länder i Europa har de drivit upp inflationen. Det konventionella sättet att stoppa prisökningar på är att minska efterfrågan genom åtstramningspolitik. Men på flera håll i Europa har man börjat försöka påverka priserna mer direkt genom att tillfälligt ta bort just momsen på vissa basvaror.
I februari 2022 sänkte till exempel den polska regeringen momsen till noll procent på varor som frukt, grönsaker och kött. Regeringarna i Spanien och Portugal gjorde samma sak i januari 2023 när inflationen var som högst.
Åtgärderna förlängdes upprepade gånger och ekonomer undersöker nu om det verkligen ledde till lägre priser.
En vanlig farhåga är nämligen att reducerad matmoms i praktiken resulterar i högre vinster för matvarukedjorna, men det verkar faktiskt som att sänkningarna kommit konsumenterna till del – i alla fall till en början.
– Momsreduktionerna sänkte priserna under de första två månaderna, men sedan försvann effekten. Den kan därför karaktäriseras som kortsiktig och mycket volatil, säger Javier Baquero-Pérez, lektor i nationalekonomi vid Autonoma universitetet i Madrid, som tillsammans med tre kollegor har studerat åtgärderna i Spanien.Studier från Polen och Portugal antyder att åtgärderna där hade en mer långvarig effekt med minskad inflation i respektive land med upp till 0,7 procentenheter.
Javier Baquero-Pérez och hans kollegor kunde inte se att prissäkningarna höll i sig på samma sätt i Spanien, även om det tillfälligt gav svaga hushåll tillgång till basala livsmedel.
– Priser är i allmänhet inte särskilt flexibla nedåt – när de väl stiger är det svårt att få tillbaka dem till tidigare nivåer. Dessutom är det viktigt att tänka på att priserna påverkas av en mängd olika variabler och särskilt över en tvåårsperiod. Åtgärderna representerar bara en liten del av ett komplext scenario, säger Javier.
Många ekonomer skeptiska
I Sverige är de flesta ekonomer kritiska till att sänkt matmoms, i alla fall om syftet är att stötta svaga hushåll. Riksrevisionen har i en utvärdering av matmomsens sänkning till 12 procent 1996 konstaterat att reformen var kostsam och ineffektiv.
– Momsen har en ganska betydande skattebas, och även om låginkomsttagare betalar en större andel av sin inkomst i moms är det ändå så att höginkomsttagare konsumerar mer, säger Elinor Odeberg, chefsekonom på tankesmedjan Arena Idé.
Elinor Odeberg, chefsekonom på tankesmedjan Arena Idé.
Bild:
Zanna Nordqvist
Hon tycker att ett bättre sätt att avlasta svaga hushåll på är att höja transfereringar.
– Det andra problemet, förutom att det är dyrt, är att det inte är särskilt träffsäkert. Vi vet inte om det faktiskt leder till sänkta priser, företag kan också välja att höja sina vinster. Det är precis det vi sett med de sänkta skatterna på bensin och diesel där en väldigt stor del av det har ätits upp av högre vinster för oljebolagen.
Max Jerneck, utredare på Katalys, är inte lika skeptisk. Våren 2023, när inflationen låg på omkring tio procent i Sverige, föreslog den fackliga tankesmedjan att göra som i till exempel Spanien och tillfälligt avskaffa momsen på mat. Det förespråkades också av Miljöpartiet och delvis även av Vänsterpartiet.
– Det är definitivt ett bra sätt att bekämpa inflationen på när det kommer en sådan här kostnadschock. När det är lågkonjunktur samtidigt är det också ett effektivt sätt att både sänka konsumentpriserna direkt men också stimulera ekonomin, säger Max Jerneck.
Enligt honom är det en fördel att reformen är dyr eftersom mer pengar då kommer ut i omlopp.
– Viktigt är dock att ha en priskommission som ser till att momssänkningen verkligen slår igenom och förs över på konsumenterna, och även att man samtidigt vidtar åtgärder för att bidra till högre konkurrens i livsmedelssektorn.
Vad säger du om att höginkomsttagare kommer att gynnas mest?
– Det beror på hur man ser det. Låginkomsttagare lägger ju en större andel av sin inkomst på mat. På så sätt är det en progressiv åtgärd även om höginkomsttagare kanske spenderar mer pengar på livsmedel i absoluta tal.
Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler.
Läs reglerna innan du deltar i diskussionen.
Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.
