Ekonomifrågan.

2019-10-21 13:30
Bild: Shutterstock
Puffetikett
Dagens ETC

Har svenska löntagare förlorat på EU?

Hur har det gått för svenska löntagare sedan Sverige gick med i EU? Det undrar dagens frågeställare.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Om bara några veckor är det 25 år sedan svenskarna röstade ja till att gå med i den europeiska unionen. Det dagens frågeställare undrar över är huruvida dessa 25 år inneburit en skjuts för svenska löntagare eller om vi förlorat ekonomiskt på medlemskapet.

Som bakgrund påminner läsaren om glappet mellan medlemsavgift och de EU-bidrag som Sverige åtnjuter. Närmare bestämt har Sverige betalat mellan 29 och 39 miljarder kronor i EU-avgift sedan 2012, medan den årliga återbäringen i form av olika EU-bidrag legat mellan 10 och 15 miljarder.

Denna minuspost är dock inte av särskilt stor vikt i sammanhanget, åtminstone inte enligt Jonas Eriksson, nationalekonom vid Sieps.

– Det är tillgången till den inre marknaden som är av betydelse i termer av ekonomiska fördelar av medlemskapet, inte vad som betalas in och ut ur den förhållandevis blygsamma unionsbudgeten, säger han.

Kontrafaktisk okunskap

Ett större problem för den som vill veta vad svenska löntagare fått ut av EU-medlemskapet är att vi inte vet hur utvecklingen skulle ha sett ut utan ett medlemskap. Ett försök att skissa på denna så kallade kontrafaktiska utveckling har gjorts av till exempel av Amerikanska handelskammaren.

– De landar i att Sveriges BNP per capita är cirka 5 procent högre än vad som hade varit fallet vid fortsatt utanförskap, säger Jonas Eriksson, som samtidigt betonar att studier av det här slaget ska tolkas med stor försiktighet och att resultaten i hög grad beror på vilka grund­antaganden som görs.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Även Frankrikes centralbank har nystat i frågan, det vill säga vad avsaknaden av EU skulle kosta medlemsstaterna i termer av handelsrelaterade välfärds­förluster.

– Sveriges BNP är då 4,8 procent högre än vid ett traditionellt frihandelsavtal, medan landet hamnar på en 5,9 procent högre BNP när man räknar med ett WTO-scenario, säger Jonas Eriksson.

Utrikeshandeln har vuxit snabbt

Vad som faktiskt har hänt under åren med EU är enklare att svara på. Reforminstitutet gav till exempel 2014 ut en skrift där de sammanfattade vad EU ”gjort för Sverige”.

Enligt denna har Sveriges utrikeshandel vuxit snabbare än prognoserna, samtidigt som livsmedelspriser sjunkit med ungefär 20 procent jämfört andra priser, samtidigt som ränte­kostnader för staten sjunkit, samtidigt som tillväxten ökat mer än väntat.

Men löntagarna då? Enligt Jonas Eriksson har reallöneökningen varit väldigt stark sedan Sverige gick med i EU, med en ökning på 64 procent mellan 1995 och 2016.

– Lönernas utveckling beror givetvis även på andra faktorer än EU-medlemskapet. Vi kan i alla fall konstatera att medlemskapet inte tycks ha missgynnat löneutvecklingen.

”Inte missgynnat”

Enligt studien från Amerikanska handelskammaren har hushållen fått mer pengar samtidigt som antalet arbetstillfällen har ökat, i första hand som ett resultat av högre BNP per capita.

– Studien indikerar en konsumtionsökning på ungefär dryga 4 000 kronor per hushåll samt att tillgången till inre marknaden ska ha inneburit mellan 53 000–70 000 fler arbeten och en ökad investeringsnivå på drygt 1 200 kronor per hushåll, säger Jonas Eriksson.

Han betonar att det finns stor osäkerhet kring siffrorna och påpekar också att Sverige även utanför EU sannolikt hade haft tillgång till EU:s inre marknad via det så kallade EES-avtalet.

Sverige och EU

Sverige är det land som betalar mest i avgift räknat per invånare. Mellan åren 2010 och 2015 betalade svensken motsvarande 1 700 kronor i genomsnitt per år till unionen via Sveriges EU-avgift.

Om det som jämförs i stället är medlemsavgift i relation till statskassan hör Sverige till de länder som betalar minst, 1,8 procent av de samlade skatteintäkterna, med endast Storbritannien och Luxemburg före sig på listan över de länder som betalar minst i relation till sina intäkter.