De blir rika – på lärarbristen

– Vi lever i möjliggörarnas tid, säger Patricia Olby Kimondo, VD för Lärarförmedlarna, på ett seminarium för startup-bolag anordnat av Svenskt näringsliv.

---

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

---

Marknaden för hyrpersonal inom offentlig sektor har exploderat de senaste åren. Under 2016 lade landets kommuner runt 1,8 miljarder kronor på inhyrd personal från bemanningsföretag. Nästan en fördubbling jämfört med året dessförinnan.

Det handlar om alltifrån socionomer, sjuksköterskor till hemtjänst, som i allt högre grad tas in som konsulter från privata företag i stället för att som tidigare anställas direkt av kommunerna som vikarier. Och det handlar inte bara om tillfälliga anställningar – det har även blivit vanligare att fast anställda hyrs in via bemanningsbolag.

För 2017 finns inga samlade siffror från kommunerna, men data från enskilda yrkesgrupper visar att kostnaderna för hyrpersonalen fortsätter att öka. Inte minst inom socialtjänsten, vars kostnader för inhyrda socionomer förra året uppgick till närmare en miljard kronor, enligt en granskning i Expressen.

De stora vinnarna på utvecklingen är bemanningsbolagen, som genom förmånliga avtal och höga löner lockar till sig erfaren personal som de sedan kan sälja tillbaka till offentlig sektor för uppemot dubbla kostnaden.

Den senaste yrkesgruppen där bemanningsföretagen börjat göra sig oumbärliga är lärarna. Framför allt i Stockholm och Göteborg har det blivit vanligare att vända sig till bemanningsföretag när ordinarie lärare är sjuka, på kurs eller borta från jobbet.

Företag med över 700 lärare

Enligt ETC:s granskning har de fem största bemanningsföretagen med fokus på skolan vuxit med 82 procent de senaste fyra åren. Samtidigt har de kunnat ta ut vinster på sammanlagt 312 miljoner kronor under samma period.

Det största bolaget, Lärarförmedlarna, har sedan 2009 vuxit med närmare 800 procent till en omsättning på 126 miljoner kronor förra året. Tidigare i våras kvalade bolaget in på en internationell lista över Europas snabbast växande och framgångsrika företag med över 700 lärare i sitt stall.

Men i och med att verksamheten växer har de privata aktörerna också börjat konkurrera med det offentliga för att rekrytera personal. Bemanningsbolagen är allt aktivare på studieorter och mässor och försöker locka till sig lärare, sjuksköterskor och socialsekreterare på alla möjliga sätt och med alla möjliga förmåner.

I höstas gick bemanningsföretaget Zest ut och erbjöd legitimerade lärare en månadslön på 50 000 kronor och privata sjukförsäkringar. Tanken är att försöka locka tillbaka de lärare som valt att lämna yrket på grund av dåliga villkor, berättar vd:n Outi Luiro för SR.

Hon medger samtidigt att hon också ser problemen med vikarier – att det i längden ger dålig kontinuitet och kontakt med eleverna. Men hon tycker inte företaget försöker tjäna pengar på den utsatta situationen som är i skolan.

– Vi vill tvärtom hjälpa till. Kommunerna har själva möjligheten att försöka rekrytera tillbaka de som lämnat skolans värld men de verkar ju inte tagit den bollen, säger Outi Luiro till SR.

Från kommunernas sida hörs samtidigt en tilltagande uppgivenhet att överhuvudtaget få tag på utbildad personal. Utöver konkurrensen med bemanningsbolagen beror personalbristen dels på en kombination av stora pensionsavgångar och ökade barnkullar, men också på att för få väljer att utbilda sig till lärare. Trots statliga satsningar för att få upp lärarlönerna släpar söktrycket efter på högskolorna.

Enligt en enkät från Lärarförbundet tidigare i våras uppger fortfarande sex av tio lärare att de överväger att lämna yrket på grund av såväl lönen som arbetsmiljön. Och en rapport från Universitetskanslersämbetet förra veckan visade att 8 000 fler personer skulle behöva börja på lärarprogrammen varje år för att det ska finnas tillräckligt med lärare i skolorna framöver. Men i stället minskar antalet något.

Att bemanningsföre­tagen nu hittat ett sätt att exploatera skolornas brist på personal genom att erbjuda dyra konsulter bidrar samtidigt till att resurserna minskar ytterligare, menar Lärarförbundet, som är starkt kritiska till att kommunerna gjort sig beroende av hyrpersonalen.

– Skolans pengar ska gå till eleverna och skolans personal. Det ska inte finansiera olika bemanningsbolag. Vi tycker att Stockholms stad borde kunna ombesörja inte minst korttidsvikarier på egen hand med en egen vikariepool för att täcka behoven, säger Lärarförbundets ordförande i Stockholm Johan Törnroth.

Snålat med finansieringen

Personalchef Astrid Gadman på Stockholms stads utbildningsförvaltning försvarar övergången till bemanningsföretag med att skolorna måste använda alla sätt de kan för att få tag på vikarier. Hon medger samtidigt att en del av skolornas kostnadsökning för bemanningsföretag beror på nya upphandlingar med allt högre priser.

– Det är marknaden som styr. Och vi måste vara beredda att lägga pengar på att ha kompetenta vikarier inne när lärarna blir sjuka, säger hon till Lärarnas tidning.

Enligt Johan Törnroth handlar det i grunden om att politikerna snålat med finansieringen av skolan och inte hängt med i de satsningar som behövts för att stärka lärarkåren.

– Bemanningsföretagen har nästan blivit som ett slags sms-lån för skolan, där man lånar till ökade utgifter för stunden medan ruljangsen bara fortsätter.

Bilden bekräftas av Åsa Plesner, som driver den oberoende tankesmedjan Balans. Under våren har hon granskat en mängd kommunbudgetar och avslöjat hur statliga satsningar på skolan många gånger äts upp av effektiviseringar och nedskärningar i andra änden.

– Hyr man in en lärare som kostar 70 procent mer för att täcka upp för ordinarie personal så får man direkt ett underskott som måste sparas in på annat. Och då finns det egentligen bara kvalitet eller arbetsmiljö kvar att dra in på.

Hon säger att underskotten hittills uppstått främst inom socialnämnderna, som under flera år använt inhyrda socionomer för att täcka upp, men att bemanningslösningarna blir allt vanligare även inom skolan för varje termin som går.

– Det som började som vikarieföretag har idag utvecklats till stora bemanningsbolag som hyr ut legitimerade lärare under betygsperioderna, eller för att rätta nationella prov, och så vidare. Det är en nisch i tillväxt.

”Det är ett tufft mål”

Åsa Plesner poängterar att bemanningsföretagen för såväl lärare, socionomer som sjuksköterskor har en väldigt attraktiv marknadsföring mot arbetstagarna eftersom de erbjuds både högre lön och avgränsade arbetsuppgifter.

– Som lärare kan du lockas med kontrakt där du bara behöver undervisa och göra det du tycker är roligt, och slipper att vara rastvakt, gå på föräldramöten eller annat administrativt som bemanningsföretagen lyckas förhandla bort. Samtidigt urholkar det branschen, eftersom deras yngre kollegor som inte är meriterade nog för att få bemanningstjänsterna blir kvar på sämre och sämre tjänster med allt större ansvar för helheten.

Varför använder kommunerna bemanningsbolag över huvud taget om de är så mycket dyrare och sämre i långa loppet?

– I det dagliga arbetet är det enhetschefernas uppgift att få det att funka och bemanna verksamheten, och då har de för stunden inte så mycket andra val. Men i grunden handlar det ju om en effekt av att kommunens planerade ekonomi möter marknadsmekanismerna, som är en följd av att man började med individuell lönesättning och att bemanningsföretagen släpptes in i offentlig sektor. Det har ju inte varit tillåtet särskilt länge, men det har stöpt om arbetsmarknaden och öppnat ett område som man inte riktigt börjat hantera ännu, vare sig med regler eller någon form av kompensation.

Flera kommuner har nu påbörjat ett arbete för att minska beroendet av bemanningsföretagen. Stockholms stad har inlett ett försök med att bygga upp en egen vikariepool och andra har satsat på högre löner och bättre arbetsvillkor för att locka tillbaka personal som slutat. På landstingsnivå har regionerna enats om att bli helt oberoende stafett­läkare och inhyrda sjuksköterskor till och med 2019.

Ett arbete som enligt Hans Karlsson, chef för avdelningen för vård och omsorg på SKL, börjat ge resultat.

– Det är ett tufft mål. Men nio regioner har nu minskat sitt beroende jämfört med föregående år, så ganska många landsting går åt rätt håll.

Totalt sett fortsatte kostnaderna för hyrpersonal från bemanningsbolag emellertid att öka med sex procent inom landstingen förra året.

Och trots att kommunernas och landstingens samlade utgifter till bemanningsbolagen i år sannolikt kommer att landa på över 5 miljarder kronor finns inget politiskt förslag på riksnivå för att hejda utvecklingen.

Inte heller Ilmar Reepalus förslag till vinstbegränsning i välfärden som debatterats det senaste året och som till slut lades fram i riksdagen i torsdags omfattar bemanningsverksamheten.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.