Debatt: Värst för ensamstående – pandemin slår stenhårt

Permitteringar, varsel, ökad sjukfrånvaro och historiska arbetslöshetssiffror. Trots penningpolitiska åtgärder och stödpaket som ger hopp till ekonomin kvarstår det faktum att det finns grupper av människor i samhället som är särskilt ekonomiskt utsatta. Bland dessa grupper hittar vi ensamstående föräldrar, och särskilt mammor, som redan innan vi befann oss mitt i en kris hade svårt att klara av sin vardag och ekonomi. Följer utvecklingen samma mönster som 90-talskrisen riskerar denna grupp ännu värre långsiktiga konsekvenser.

Idag är en av fem ensamstående med barn beroende av ekonomiskt stöd för att få vardagen att gå runt. En undersökning gjord av Sveriges makalösa föräldrar visar dessutom att över 40 procent av de tillfrågade inte skulle klara av de ökade matkostnaderna som skulle bli ett resultat om barnens förskolor och skolan skulle stänga. Detta är alltså föräldrar vars budget är avhängig av att barnen får mat och mellanmål på förskolan. Under 2019 hade 18 procent av ensamstående i hushåll med barn en inkomst som inte täckte kostnader för grundläggande behov.

Att som ensamstående förälder bära ett försörjningsansvar är tufft i en samhällsekonomi som vilar på en stark tvåsamhetsnorm. Förutom den ekonomiska bördan hemma finns också en tid utanför skoltiden som kostar, med allt från mat och fritidsaktiviteter till bussresor och andra omkostnader. Utgifter som inte alltid ses som kritiska, men likväl är nödvändiga för barnens utveckling och välmående.

För den ensamstående mamman behöver även den strukturella ojämlikheten tas in i beräknande. Som kvinna får du i snitt 90 procent av en mans lön, och endast 70 procent av en mans totala pension.

För vissa ensamstående föräldrar handlar det om ett antal år med en tuff ekonomi, som sedan kan komma att förbättras. Men för många handlar det om att leva i fattigdom under en stor del av barnens uppväxt, med det som kallas varaktig låginkomststandard. En sådan situation ger långsiktiga konsekvenser för både föräldern och barnet, eller barnen, ifråga.

De föräldrar som både klarar av att täcka sina barns löpande omkostnader och samtidigt varje månad sätta av en summa pengar till ett sparande åt barnen har möjlighet att skapa andra förutsättningar för sina barn senare i vuxenlivet. Många gånger används de sparade pengarna för att ge barnen möjlighet att till exempel studera på annan ort eller köpa sitt första boende.

Med allt detta sagt finns det enkla tips som kan hjälpa ensamstående föräldrar att själva förbättra sin ekonomiska situation, oavsett startpunkt.

1. Se över vilka bidrag och vilken hjälp som finns att få via Försäkringskassan och din hemkommun.

2. Skapa en tydlig budget. Med en budget att förhålla sig till kan du få möjlighet till både en minskad oro men potentiellt utrymme att börja bygga en buffert som kan minska sårbarheten i ekonomin.

3. Gå igenom dina fasta kostnader och se om du kan minska kostnader genom att byta avtal för till exempel telefon, bredband, el och försäkringar.

4. Coronapandemin har för de flesta föräldrar inneburit ett ökat vabbande – vilket både känns i plånboken den månad du är hemma mycket, men också kan ge långvariga effekter på din pension. Kom ihåg att du om möjlighet finns kan låta andra i din närhet, exempelvis mor- och farföräldrar, avlasta i vabbandet.

5. Se om mor- och farföräldrar, vänner och andra släktingar kan ge bort ett sparande vid födelsedagar och andra högtider istället för, eller utöver, de vanliga presenterna. På sikt bygger det upp ett sparande som barnet kan ha nytta av. Underskatta inte vikten av även mindre belopp och månadssparande. Över tid kan det växa till betydande summor.