Hoppa till innehållet

ETC Göteborg

Debatt: Varför behöver inte en busschaufför kunna räkna?

Bild: Foto: Lars Pehrson / SVD / TT

Dagens ETC.

Replik till Per-Acke Orstadius debatt 23/1.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Jag frågar dig, Per-Acke Orstadius, eftersom jag ägnade 19 år av mitt liv åt att köra buss, och just nu läser en bok om klimatfrågan och omställningen. En bok full av siffror och diagram, där det behövs åtminstone ett visst mått av mattekunskaper för att få ut något av texten. Lite elementära kunskaper i naturvetenskap, ett annat område som du tycks ha ett ont öga till, kan också behövas.

Du räknar upp ett antal arbetaryrken där enligt dig inga matematikkunskaper är nödvändiga. Lågavlönade yrken där många idag är hänvisade till osäkra anställningar och där många invandrare jobbar. Du beskyller matematiken för allt ont, inklusive elevers självmord, gängstrider, prostitution och brottslighet! Utan att bry dig om hur samhället ser ut, med segregation och snabbt ökande klassklyftor, ungdomsarbetslöshet, sms-anställningar som varken ger riktig fritid eller en inkomst att leva på. Och ett fritt skolval, där barn till välutbildade akademiker snabbt flyr till skolor där de slipper gå tillsammans med lågutbildades barn.

Men allting är matematikens fel enligt dig, Per Acke! Som du därför så omtänksamt vill att lågutbildades barn tidigt ska slippa. Och därmed få ännu svårare att bli något annat än lågutbildade själva.

Särskilt i dagens nyliberala samhälle, där pengar flyttas från dem som har minst till de allra rikaste i samhället, där alltfler fastnar i skuldfällan, och där dagens ödesfråga är klimatförändringarna, kan det vara bra även för en vanlig arbetare att förstå ett diagram, kunna räkna lite procent och ha förståelse för storleksordningar, i stället för att tvingas lita på smarta säljare och siffertrixande politiker. Det är en demokratifråga och en jämlikhetsfråga.

Bortsett från det pretentiösa fikonspråket i läroplanen är det knappast mer än enkel vardagsmatte som behövs för att bli godkänd i grundskolans årskurs 9. Problemet är att i dagens skola med oväsen, prat och spring i klassrummet, mobiler, pågående mobbing, där eleven lämnas åt sig själv att lösa problem i läroboken, där attityden är att man ska vara dålig i matte för att bli populär, är det är ett under att ens någon klarar att lära sig någon matematik under skoltid.

Matematik har den egenheten att har du missat ett avsnitt, till exempel varit sjuk, och inte får hjälp att komma ikapp, så fattar du ingenting av fortsättningen. Självförtroendet bryts ner. Hjärnan behöver också träna upp sig, och tidigare kunskaper fastna, annars blir det svårt. Lagom bitar varje gång, lugn och ro, koncentration och repetition.

Det behövs inte mer timmar, det behövs är en jämlik skola, som kompenserar för bristen på privatlärare och föräldrar som redan kan kursen.

Inte återinförande av allmän och särskild kurs i matte. Och inte en förment välmenande akademisk flumvänster som redan från början sätter ribban lägre för barn till lågutbildade än för sina egna barn. Arbetarföraktet och nedlåtenheten är skrämmande!

Ämnen i artikeln