Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Vaccinera arbetare först

Bild: Bild: Mikael Fritzon/TT

Dagens ETC.

Folkhälsomyndigheten missar helt en avgörande faktor för risken att dö i covid när man skissar på i vilken ordning svenskar ska vaccineras. Det är klass, skriver Filippa Ronquist, doktorand i politisk filosofi på University College London.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Covidvaccineringen har nu påbörjats, men hundratals om inte tusentals fler kommer att dö innan alla är vaccinerade. Vilka ska vaccineras först? Det är en viktig politisk fråga som vi inte kan överlämna helt åt epidemiologer och smittskyddsexperter, eftersom det är en fråga om rättvisa.

Att Folkhälsomyndigheten (FHM) prioriterar äldre och vårdpersonal i en första fas är självklart. Därefter blir det svårare. FHM:s skiss för kommande faser betonar framför allt ålder och hälsa som prioriteringsgrunder, men missar en helt avgörande faktor för risken att dö i covid: klass.

Det är inte bara din ålder och hälsa som utgör din utsatthet inför covid, utan även din möjlighet att undvika kontakt med andra. Var du bor, hur du bor, om du kan arbeta hemifrån, och vad du har för inkomst spelar roll.

En aktuell studie från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) visar detta med plågsam tydlighet. Låginkomsttagare har fyra gånger så stor risk att dö av covid som höginkomsttagare. Fyra gånger så hög. Det är en siffra värd att minnas. Siffran betyder att det delvis är storleken på din plånbok som avgör risken för om du kommer dö i covid. Skillnaden i dödlighet mellan inkomstgrupper kvarstår även om man justerar för ett antal andra faktorer, som tidigare kronisk sjuklighet, trångboddhet, och födelseland.

Klass dödar.

Det visste vi redan, den rådande pandemin har endast påmint oss om kraften i detta samband.

Sveriges coronastrategi har hittills uppmanat till eget ansvar, hemarbete och undvikande av trängsel. Men låginkomsttagare som inte kan jobba hemifrån – kort sagt, vanliga arbetare – har ofta inte de materiella förutsättningar som krävs för att följa råden. Dessutom har många tvingats jobba på arbetsplatser utan adekvat skyddsutrustning. Vittnesmål om farlig arbetsmiljö har strömmat in under året från vård och omsorg, men även från handelnskolan och kollektivtrafiken.

Att prioritera dem som inte kan arbeta hemifrån samt låginkomsttagare är inte bara moraliskt nödvändigt utan även strategiskt ur ett smittskyddperspektiv, eftersom det borde få en större dämpande effekt på smittspridningen. Alla som förlitar sig på kollektivtrafiken och handeln har ett intresse av att den personal vi möter blir vaccinerad så snart som möjligt.

Det är viktigt att inte tappa tid på att utforma perfekta turordningsregler och ingen vaccinstrategi är perfekt. Men det finns flera enkla sätt att göra vaccineringen mer rättvis. Ett första alternativ är att prioritera kommuner eller bostadsområden med låg genomsnittlig inkomst, och/eller de som redan drabbats värst av covid. Ett andra alternativ är att involvera arbetsgivare i vaccinationsprogrammen, och prioritera de arbetsplatser och anställda som är mest utsatta. Ett tredje alternativ är att gå ut med information om att de som inte kan jobba hemifrån har förtur.

Inget av dessa alternativ är svårare att genomföra i praktiken än prioriteringen av människor i de redan definierade medicinska riskgrupperna. Det finns inga register över vilka som tillhör dessa riskgrupper, och därför inte heller någon möjlighet att skicka ut en kallelse till just dem. Regionerna kommer att behöva lösa frågan om vilka grupper man ska prioritera på andra sätt, och därför är det rimligt att kräva att de även tar hänsyn till socioekonomisk utsatthet när de fastställer turordningen.

De som redan drabbats värst av pandemin ska inte behöva vänta till sist för att få sitt vaccin. Vi som kan jobba hemifrån och har råd och möjlighet att undvika trängsel måste klara av att vänta till sist.