Debatt: Språkrörskandidaten: Så vill jag förbättra situationen för barn

De flesta politiker är överens om att barn ska vara trygga och känna framtidstro. Men när barns rättigheter ställs på sin spets är enigheten ofta som bortblåst. Barns rätt till trygghet får väga lätt när det ställs mot den starka föräldrarätten och barns rätt till inflytande möts ofta av hårt motstånd.

När jag som kommunalråd drev igenom att papperslösa barn skulle kunna få ekonomiskt bistånd var min uppfattning att de flesta politiker borde hålla med om att inget barn ska sakna mat på bordet eller en vinterjacka när det är kallt. Barns rättigheter gäller alla barn, det finns inga undantag. Istället blev det en hård debatt som tydligt visade att barns rättigheter inte kan tas för givna.

Barns livschanser ser mycket olika ut. Uppväxtvillkoren kan skilja stort inom samma stad och mellan stad och land. Klyftorna ökar dessutom i rekordfart. Både i områden med social utsatthet och på glesbygden finns barn som saknar hopp och framtidstro. Dessutom växer flickor och pojkar upp i ett ojämställt samhälle med normer som upprätthåller maktskillnader.
Vilka möjligheter vi ger våra barn idag styr vilket samhälle vi är imorgon. Ska vi lyckas bygga ett rättvist samhälle måste vi se till att alla barn har goda uppväxtvillkor och att barns rättigheter sätts i centrum.

Jag kandiderar till språkrör för Miljöpartiet för att jag vill förändra samhället. Ett av de områden där jag vill se ett systemskifte är barns rättigheter, inte minst situationen för de mest utsatta barnen. Om jag får förtroendet att bli språkrör kommer följande fyra punkter att vara viktiga för mig i det arbetet.

1. Omfördela resurser till barn i ekonomisk utsatthet. Barn som växer upp i fattigdom löper ökad risk att må dåligt och att inte klara skolan. Bostadsbidraget och underhållsstödet till ensamstående föräldrar, oftast kvinnor, måste bli bättre på att motverka klyftor. Mer resurser krävs till de barnfamiljer som har det allra tuffast.

2. Skapa vägar till bostad för hemlösa barnfamiljer. Tusentals barnfamiljer saknar en trygg bostadsadress, bland annat våldsutsatta kvinnor och barn som flytt från våldsamma män. Lagstiftningen måste ge större möjlighet till förtur till bostad för barnfamiljer i långvarig hemlöshet och en statlig bostadsstiftelse behövs som bygger bostäder i hela landet för dem som har svårt att komma in på bostadsmarknaden.

3. Skärp lagstiftningen för att skydda barn från våld och kriminalitet. Barn som växer upp med våld, hedersvåld eller pappas våld mot mamma riskerar ett livslångt lidande och löper ökad risk att dras in i kriminalitet. Idag är vissa former av våld mot barn olagliga men inte straffbara. Ett särskilt brott som omfattar alla former av våld mot barn måste införas och de som drar in barn i kriminalitet ska straffas hårt.

4. Sätt barns rätt till trygghet före föräldrarätten. Den starka föräldrarätten i Sverige är ett systemfel. Som kommunalråd drev jag på för att barn skulle kunna få hjälp av socialtjänsten även om föräldrarna sa nej, nu arbetar regeringen med sådana lagförslag. Nästa steg är att skydda barn i vårdnadstvister. Kvinnojourer och socialarbetare larmar om barn som tvingas till umgänge med våldsamma pappor som de är livrädda för. Det är ett svek mot barnen. Barns rätt till trygghet måste gå före föräldrars rätt till sina barn. Här krävs ändringar i föräldrabalken.

Om vi ska lyckas bygga ett rättvist samhälle måste vi prioritera barns rättigheter på riktigt. Bara så kan vi skapa en bättre tillvaro för barnen här och nu och en ljusare framtid för oss alla.