Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Så satsar regeringen på klimatforskningen

Dagens ETC.

Genom forskning och innovation skapar vi grunden för det hållbara samhället där människor i Sverige och globalt kan samleva med djur, natur och det ekologiska systemet. Det skriver Isabella Lövin (MP) och Mats Berglund (MP).
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Sveriges ställning som kunskapsnation bygger på en välutbildad befolkning och på forskning av hög kvalitet. I dagarna har regeringen presenterat sin forsknings- och innovationspolitiska proposition. Miljöpartiet har varit pådrivande för att fokus för forskningspolitiken de närmaste fyra åren ska ligga på stärkt grundforskning, akademisk frihet, goda villkor och forskningsmiljöer med trygga anställningar på landets alla lärosäten. Vi är stolta över att den bär tydliga gröna avtryck med avgörande satsningar inom klimat och miljö.

Klimatet är vår tids ödesfråga. Vi har sedan tidigare samlat stora kunskaper kring hur mänsklig aktivitet påverkar planetens uppvärmning. Vi ser att världens landisar och polernas havsisar smälter, att havsnivån höjs, temperaturen i haven stiger och extremväder blir allt vanligare. Men fortfarande finns många områden kvar att lära oss mer om, inte minst hur vi ska ­hantera klimatförändringarna, det som kallas klimatanpassning.

Starka vindar, stora nederbörds­mängder och torka påverkar oss här i Sverige, i våra areella näringar, men också globalt. Vid två graders uppvärmning riskerar miljarder människor att drabbas av vattenbrist och översvämningar. Skördar och fiskfångster förväntas minska dramatiskt i stora delar av världen. FN har prognostiserat att vi kommer ha över 200 miljoner klimatflyktingar globalt vid seklets mitt, alltså inom bara 30 år.

Vi människor är helt beroende av en levande och frisk planet. För att vända utvecklingen behöver vi mer kunskaper, så vi kan vidta rätt åtgärder. 

Forskningsrådet Formas kommer få ett uppdrag att genomföra ett nationellt forskningsprogram om klimat där de här frågorna ska undersökas. Sammantaget kommer programmet omfatta 400 miljoner kronor. Det innefattar också uppdraget att ta fram modeller för att hantera fördelnings- och jämställdhetsaspekter för att tydliggöra vilka grupper som påverkas och hur. Den kunskapen är avgörande för att vi ska kunna genomföra klimat­omställningen. 

Antalet arter minskar globalt i en snabb takt. En miljon arter riskerar just nu att utrotas. Om ekosystemen kollapsar försämras deras ovärderliga bidrag till människors och naturens välbefinnande, de så kallade ekosystemtjänsterna. Kopplingen mellan ekosystemen, arternas mångfald, miljön och klimatet är mycket tydlig men kunskaperna om sambanden behöver fördjupas.

Havens ekosystem är sköra. Klimatförändringarna och försurningen av havsvattnet har redan fått stora konsekvenser för havens djur och växtliv. Döda korallrev, tomma fiskevatten, men också försurade, förgiftade eller rent av helt uttorkade sjöar och vattendrag hotar livet för växter, djur och människor på många delar av jorden idag. Rent vatten är en livsnödvändig, men tyvärr starkt hotad, resurs för världens befolkning. Kunskaperna om havet och dess resurser är eftersatt och betydligt mindre än kunskaperna om landområden och atmosfären.

För att överbrygga kunskapsklyftan initieras ett nytt tioårigt nationellt forskningsprogram om hav och vatten. Forskning behövs både för att förstå och kartlägga miljörelaterade processer och för att motverka fortsatta hot och stimulera innovationer för livs­kraftiga vattenmiljöer och effektivare ­användning av vattenresurser.

En betydande resurs för studier i marina miljöer är forskningsfartyget Oden som genomför studier i polarområden. Även rymddata från satelliter och rymdstationen Esrange spelar en allt större roll för vår kunskap om hav, klimat och miljö. Rymdstyrelsen är därför en central aktör som lyfts fram i propositionen. 

Utöver de riktade resurserna till klimatforskning föreslås att Formas tilldelas 900 miljoner över fyra år. I de satsningarna ingår även ett program om hållbar samhällsbyggnad och hållbara bostäder samt en förstärkning av det tidigare forskningsprogrammet om livsmedel och en säker livsmedelsförsörjning. 

Våra livsval och det sätt vi bygger vårt samhälle är avgörande för planetens framtid. Vi har under pandemin sett hur samhället prövas utifrån flera aspekter. Genom forskning och innovation skapar vi grunden för det hållbara samhället där människor i Sverige och globalt kan samleva med djur, natur och det ekologiska systemet både idag och i framtida generationer.