Regeringens budgetproposition innehåller välkomna satsningar på utbildning och tillskott till välfärden, men dessa är otillräckliga. Samtidigt föreslår budgeten en rad destruktiva skattesänkningar och ger mest i plånboken till dem som redan har. S-föreningen Reformisterna samlade under våren sina tusentals medlemmar för att ta fram ett nytt program. Idag presenterar vi hur det skulle se kunna se ut i en alternativ socialdemokratisk statsbudget.

Även om pandemin har varit den utlösande faktorn, har varningslamporna blinkat länge. Under den pågående ekonomiska krisen ställs politiken inför ett historiskt vägskäl. Just nu är alla överens om att det behövs stimulansåtgärder, men minnet kan visa sig kort.

Antingen förstärks den negativa spiral av stigande arbetslöshet, växande ojämlikhet och miljöproblem som präglat utvecklingen ända sedan 1980-talet – eller så kan vi komma att se tillbaka på coronakrisen som en vändpunkt då vi valde en rättvis och hållbar nystart för Sverige.

Näringslivet har redan presenterat sina förslag för stimulanser som gynnar de största företagen och den ekonomiska eliten. Nu presenterar S-föreningen Reformisterna ett arbetarrörelsens alternativ.

Grunden är en ny ekonomisk politik för full sysselsättning, återuppbyggnad av en fungerande och jämlikhetsskapande välfärd kombinerat med storskaliga investeringar i infrastruktur, bostäder och grön omställning.

Budgeten står på fyra ben som tillsammans bär upp ett arbetande, rättvisare, grönare och starkare Sverige.

Ett nytt finanspolitisk ramverk: Vi föreslår ett moderniserat finanspolitiskt ramverk där samhällets tillgång till arbetskraft och produktiva resurser fullt ut används för att tillfredsställa samhälleliga behov. En ekonomisk politik i folkflertalets intressen. Förändringen representerar det tydliga steg mot en förnuftsbaserad ekonomisk politik bortom åtstramningsdogmatik som vi vet att både företag och medborgare efterfrågar. Vår Reformbudget innebär:

• Att driftskostnader såsom välfärdssatsningar och pensionshöjningar precis som i Regeringens höstbudget lånefinansieras under 2021, men att driftsunderskottet hämtas hem fram till 2023.

• Att nödvändiga samhällsinvesteringar på omkring 100 miljarder per år lånefinansieras. Det gör att den offentliga sektorns bruttoupplåning stabiliseras omkring 45 procent av BNP, bland de lägsta i Europa, samtidigt som ekonomin, bostadsbyggandet och klimatomställningen får en kraftfull skjuts.

• Över 100 000 nya jobb skapas utöver dem som regeringen föreslår. Dessa kommer både i privat och offentlig sektor.

Ett lyft för välfärden och pensionerna: Efter årtionden av diskussioner om hur välfärdens kvalité kan upprätthållas är det dags för ett trendbrott där välfärden inte bara upprätthålls utan faktiskt ges utrymme att utvecklas och förbättras. I Reformbudgeten visar vi att ett varaktigt välfärdslyft med välbehövda resurser till omsorg, vård, skola och socialförsäkringar är möjligt. Vår Reformbudget innebär:

En rejäl och stabil ambitionshöjning i välfärden: Kommuner och regioner tillförs permanent ytterligare 84 miljarder och statsbidragen till kommunerna indexeras för att följa kostnads- och löneökningar.

• En rejäl förstärkning av de lägsta pensionerna motsvarande 3 500 kronor före skatt och en permanent förstärkning och indexering av ersättningar i socialförsäkringssystemen.

• Att en stegvis sänkning av arbetstiden inleds med kompensation till kommuner och regioner som behöver anställa och utbilda fler.

En grön ny giv för nystart av ekonomin: För att driva på en grön omställning föreslår Reformisterna en svensk grön ny giv – ett reformpaket för en rättvis grön omställning som tar Parisavtalets mål på allvar. Grunden är en aktiv stat och stärkta gröna investeringar i ett gemensamt samhällsprojekt där kostnaderna fördelas solidariskt. Målet är entydigt: Sverige ska bli fossilfritt år 2035. Reformbudgeten innebär:

• Att ett helhetsgrepp tas kring klimat- och investeringspolitiken. Genom ökad investeringstakt och satsning på en särskild investeringsbank mobiliserar vi upp till 535 miljarder kronor i jobbskapande investeringar under de kommande tre åren.

• En storsatsning på bland annat energieffektivisering av miljonprogrammet och ett transportlyft som gör det möjligt för alla att ta klivet till fossilfria transporter, oavsett plånbok eller var man bor.

• En grön värnskatt, grön arvs- och gåvoskatt samt utfasning av klimatskadliga subventioner säkrar att omställningens kostnader fördelas efter bärkraft och ansvar.

Ett skattesystem där alla bidrar: Reformisterna drivs av övertygelsen om att en välfinansierad välfärdsstat kräver ett skattesystem där alla är med och bidrar. Vinsten är tudelad: gemensam finansiering är billigare än om välfärdstjänster ska köpas enskilt och progressiviteten i skattesystemet innebär att de kvarvarande kostnaderna fördelas efter bärkraft mellan medborgarna. Reformisternas reformbudget ökar rättvisan inom skattesystemet samtidigt som sammanlagt 100 miljarder mer tas in till gemensam välfärd. Vår Reformbudget innebär:

• En röd skatteväxling där jobbskatteavdragen ersätts med ett rättviseavdrag. Mer än hälften av alla inkomsttagare i Sverige får därigenom sänkt inkomstskatt.

• Höjd och enhetlig skatt på kapitalinkomster och höjd skatt på fastigheter.

• Att Centerpartiets och Liberalernas skattesänkningar i budgetpropositionen 2021 rullas tillbaka.

I diskussionen som förs nu finns oroande tecken på att både Moderaterna och Socialdemokraterna vill gå tillbaka till det finanspolitiska ramverk som användes före Coronakrisen. Skillnaden mellan Magdalena Andersson och Elisabeth Santesson är här en fråga om när överskottsmålen skall återtas i bruk. Men att återgå till det gamla ramverket kommer innebära massiva nedskärningar i välfärden.

Det kan vi aldrig acceptera.

Socialdemokratin måste visa att en ansvarig ekonomisk politik för 2020-talet handlar om att investera i människor, miljö och sysselsättning och att det är kärnan i den ideologiska striden mellan höger och vänster i valet 2022. Väljer S fel här och faller tillbaka i gamla hjulspår kan resultatet bli en mycket brutal högerregering. Vägvalet i den ekonomiska politiken blir därför helt avgörande.

Trots hög och brant stigande arbetslöshet har högern sitt starkaste grepp om Sveriges riksdag på 100 år. Socialdemokratin tvingas till samarbete. Idag presenterar vi hur det skulle kunna se ut om den socialdemokratiska reformkraften tillåts blomma ut: en budget där klyftorna minskar, välfärden får rejäla permanenta tillskott och där investeringar i klimatomställning och gemensam infrastruktur får arbetstillfällena att växa till och orderböckerna hos svenska företag att svälla.

Vi har förståelse för att det parlamentariska läget för tillfället leder till att S måste förhandla och i vissa fall gå med på direkt dålig och skadlig politik. Men det belyser att januariavtalet inte får vara målet och det nya normala.

Socialdemokratins strategi måste vara en politik som ger successivt starkare mandat av väljarna och med siktet inställt på en rödgrön majoritetsregering. Bara i en rödgrön majoritetsregering kan kärnan i den socialdemokratiska samhällssynen förverkligas. Därför blir valet av strategi också ett val av politiskt innehåll.

Nöjer sig partiet med 25 procent blir eviga kompromisser och försvagning av den socialdemokratiska modellen själva utgångspunkten, eller vill man en samhällsförändring mot ökad jämlikhet?

Då krävs också en röstmässigt starkare socialdemokrati och en rödgrön majoritet.

Vår reformbudget visar hur en offensiv socialdemokratisk ekonomisk politik för tiden efter corona skulle kunna se ut. Den socialdemokratiska föreningen Reformisterna har räknat på hur det skulle kunna genomföras, vad det skulle kosta och hur det kan finansieras.

Vi menar att detta är den politik som socialdemokratin behöver gå till val på 2022 för att på allvar mota tillbaka högerkrafterna genom att ha svar och en politik som tar itu med samtidens ödesfrågor. Vi vill se en socialdemokrati som har råd med framtiden igen.

Markus Kallifatides

Ordförande i S-föreningen Reformisterna

Daniel Suhonen

Styrelseledamot S-föreningen Reformisterna

Sofie Eriksson

Styrelseledamot i Reformisterna