Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: S skrotar principer för pengar i plånkan

Bild: Foto: Claudio Bresciani/TT

ETC nyhetsmagasin.

L och C har ett fett smörgåsbord. S hukar principlöst vid sidan om. Så är läget efter ännu en valfläskig justering i skattesystemet, den här gången om vinst på bostad. Socialdemokraterna kan inte fortsätta så här, skriver Markus Kallifatides från Reformisterna.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte ETC nyhetsmagasin som står för åsikten.

Uppskovsräntan för uppskjuten skatt på vinst vid bostadsförsäljning tas bort från och med årsskiftet. Detta motiveras av regeringen och dess samarbetspartier med ”att människor ska kunna flytta dit jobben finns”. Det uttalade syftet är att ”öka rörligheten” på ”bostadsmarknaden” genom att ”minska inlåsningseffekterna”. Ytterligare incitament att sälja en bostad man redan flyttat från lär inte öka rörligheten i bostadssektorn, men även befintliga uppskov ska omfattas av de nya reglerna. Den som sålt sin bostad med vinst från och med 2014 har till nyårsafton på sig att begära redan inbetald kapitalvinstskatt tillbaka och istället få räntefritt uppskov.

Det verkliga syftet är givetvis ett annat än att förbättra ”rörligheten”. Ledande politiska företrädare själva och små grupper av lojala kärnväljare ska få mer pengar i plånboken genom ännu en principlös förändring i skattesystemet. Jag kan tänka mig att det är de så kallade liberalerna som har trumfat igenom just denna ekonomiskpolitiska åtgärd.

Att skatter har styrande inverkan på bostadssektorn är självklart. Att ett antal skatteförändringar skulle vara väsentliga inslag i varje slags vettig bostadspolitik är lika självklart. En lång rad rapporter och partipolitiska förslag har pekat ut de viktigaste: en fastighetsskatt baserad på marknadsvärde, samt avskaffad avdragsrätt för räntekostnader på bolån.

I januariavtalet utlovades en rejäl skattereform. Den skulle både öka jämlikheten och bidra till en bättre fungerande bostadssektor. En fastighetsskatt baserad på marknadsvärde hade varit ett självklart och viktigt led i en sådan reform med det dubbla syftet att stärka statens intäkter och att jämna ut det skattemässiga gynnandet av det ägda jämfört med det hyrda boendet. Ekonomkåren är sällan enig, men det är den i frågan om fastighetsskatt. De flesta, från OECD till Studieförbundet för näringsliv och samhälle (SNS), rekommenderar ökat skatteuttag från fastighetsägande i Sverige.

Dessa och andra förändringar av beskattning borde givetvis utformas med fördelningspolitiska ambitioner inom ramen för en genomtänkt helhet. Låginkomsttagare bör kompenseras för eventuella skatteökningar genom exempelvis höjda allmänna grundavdrag för låginkomsttagare. Vad gäller utformningen av fastighetsbeskattningen kan ett grundavdrag införas i själva fastighetsskatten och skattesatsen kan också höjas med stigande fastighetsvärde. Det uttalade syftet med fastighetsbeskattning bör vara att jämna ut de galopperande förmögenhets- och inkomstskillnaderna i landet och att finansiera bland annat en aktiv statlig bostadspolitik i det av segregation, hemlöshet, trångboddhet och bostadskrångel märkta Sverige.

Det blir nu ingen skattereform under denna mandatperiod, trots att det var skrivet i januariavtalet att så skulle ske. I stället dränks vi i nedsättningar av arbetsgivaravgifter, utökade Rut-avdrag, införande av marknadshyror och sänkta skatter för de mest välbeställda. Jag är väl medveten om att flera av dessa inslag avropas från en beställningslista från ett parti som knappt når upp till en folkölsprocent i riksdagen. Att januariavtalet blivit ett smörgåsbord för Liberalerna och Centerpartiet att välja vad som ska införas eller inte är knappast en väg Socialdemokraterna kan fortsätta följa.

För socialdemokratins vidkommande kommer det i stället att krävas en betydligt mer progressiv och tydlig linje i kommande val för att visa vad vårt alternativ är. Och med kraft visa att vi är ett parti att räkna med för att lösa de verkliga problemen i samhället.

PRENUMERERA PÅ ETC NYHETSMAGASIN

Den här artikeln kommer från ETC nyhetsmagasin
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.

00:00 / 00:00