Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Nytt las kan ge oss flexibilitet à la Amazon

Ingen är lika förmögen som Jeff Bezos, men hans affärsprincip är inget unikum, skriver författaren Mikael Nyberg.
Ingen är lika förmögen som Jeff Bezos, men hans affärsprincip är inget unikum, skriver författaren Mikael Nyberg. Bild: Bild: Tora Nyberg, Damian Dovarganes/AP/TT

ETC nyhetsmagasin.

Vad handlar det pågående spelet om anställningstryggheten om? Författaren Mikael Nyberg förklarar vad det handlar om för Amazons anställda och för taxichauffören som får sin taxilegitimation sönderklippt utan att något arbetsrättsligt skett.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte ETC nyhetsmagasin som står för åsikten.

Träden utanför Amazons terminaler i Chicago bär säregna frukter. Knippen av mobiltelefoner dignar bland löven.

I närheten sitter rader av gigekonomins entreprenörer i sina bilar i väntan på jobb. Några av dem är trådlöst anslutna till mobilerna i träden. 

Amazon lejer ut hemleveranser till privatbilister. En runda till kunderna kan ge 18 dollar, knappt 160 spänn. 

Jobben poppar upp i en app i mobilen. Det gäller att svara raskt och ha sin bil så nära terminalen som möjligt. 

Det ordnar den artificiella intelligensen. Mobilerna i träden svarar automatiskt på nätjättens utrop. De simulerar närvaro och omedelbar arbetsvilja. De anslutna förarna får ett försteg framför sina kamrater i kampen om körningarna. 

Arrangemanget gör det också möjligt för mellanhänder att anlita förare utan arbetstillstånd. Av körningen på 18 dollar går 8 dollar till ägaren av mobilen i trädet.

Amazon bryr sig inte, klagar en av de väntande bilförarna för Bloomberg News.

Bolaget har andra prioriteringar. I Phoenix annonserade Amazon nyligen efter en underrättelseanalytiker, gärna med bakgrund i det militära eller säkerhetstjänsten. Till uppgifterna hör att kartlägga aktivister och ta sig an ”känsliga och ytterst konfidentiella frågor, inklusive hot mot företaget från facklig organisering”.

I en utbildningsfilm manar Amazon sina arbetsledare att vara vaksamma för tecken på att underlydande försöker organisera sig. Högre chefer ska omedelbart larmas om någon anställd använder ord förknippade med den fackliga rörelsen, bär t-tröja eller keps med fackliga symboler eller "gör anspråk på att tala för sina arbetskamrater". Även mer subtila tecken ska rapporteras. Till exempel att "medarbetare som vanligtvis inte har med varandra att göra plötsligt börjar hänga ihop" eller att "medarbetare skingras när chefer närmar sig".

Att arbetare kivas om jobben är bra för affärerna. Börjar de snacka ihop sig är det en annan sak. 

Med denna princip för ögonen har Amazons chef Jeff Bezos skrapat ihop sitt levebröd under coronakrisen. Närmare bestämt 133 181 dollar. 

Per minut.  

Ingen är lika förmögen som Jeff Bezos, men hans affärsprincip är inget unikum. 

EU-kommissionen förordade 2006 uppluckringar av arbetsrätten: "... det traditionella anställningsförhållandet kanske inte ger tillräckligt utrymme eller tillräckliga incitament för fast anställda att utforska de möjligheter som finns när det gäller ökad flexibilitet i arbetet."

Hur kan incitamenten se ut? 

En taxichaufför som är anställd av en åkare hos någon av storföretaget Cabonlines beställningscentraler i Sverige kan närsomhelst förlora jobbet. Föraren, som kanske är fackligt aktiv, blir inkallad till centralen. Chefen tar taxilegitimationen och klipper den itu. Arbetsrättsligt har ännu inget skett. Anställningen vid åkeriet består. Men chauffören får inga körningar längre. Uppsägning på grund av arbetsbrist följer. 

Det är ämnet för det pågående spelet om anställningstryggheten. Vi ska alla få incitament att som hos Cabonline och Amazon utforska flexibiliteten i arbetet.

PRENUMERERA PÅ ETC NYHETSMAGASIN

Den här artikeln kommer från ETC nyhetsmagasin
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.

00:00 / 00:00