Debatt: Ny generaldirektör för MSB måste ha klimatkompetens

Under 2021 får Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) en ny generaldirektör. Covid-19-pandemin har tydligt visat att beredskapen i Sverige inte är tillräcklig och att det råder brist på samhällsviktiga resurser och funktioner. Sjukvården och äldreboende hade inte skyddsutrustning. Eldsjälar och volontärer steppade upp och startade till­verkning av förkläden och visir. Som en följd av klimatkrisen kan ­pandemier bli vanligare i framtiden.

Bränderna som rasade i Sverige 2018 och som är en del av klimatförändringarna visade att beredskapen i samhället är otillräcklig. Trots att brandbekämpare hade varnat för att beredskapen för stora skogsbränder inte var tillräcklig, vidtogs inte nödvändiga åtgärder för bättre beredskap. Som tur var fick vi hjälp av våra grannländer att bekämpa bränderna.

För att klara av klimatkrisen behöver vi inte bara bromsa klimat­effekterna men också bygga upp beredskapen för extremväder och naturkatastrofer som följer med klimatförändringarna. MSB behöver också skapa bättre information och kommunikation till alla invånare om klimatkrisen. Det är därför viktigt att den nya generaldirektören för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har kunskap och insikt om klimatkrisen.

Broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” delades ut till alla hushåll 2018. Samma år som skogsbränderna härjade i Sverige. I broschyren står det om beredskap som varje individ ska ha men vi saknar beredskap för klimatkrisens konsekvenser som extrem­väder, naturkatastrofer och smittspridning. Det finns en försiktig formulering: ”Ett förändrat klimat kan göra att översvämningar och skogsbränder blir vanligare.” Vi vet att klimatkrisen ger översvämningar, skogsbränder, smittspridning, matbrist och vattenbrist. I ­broschyren uppmanades vi att enskilda ska ha beredskap för ­kriser och katastrofer. Klimatkrisen är så omfattande att det inte kommer räcka med att vi som individer har beredskap – det krävs att samhället rustas för att möta kommande kriser.

Det gamla sättet att se på vad det är som hotar Sverige i form av krig och terrorism måste utökas till att även omfatta hot i form av extremväder, smittspridning, mat- och vattenbrist. Vi behöver helt enkelt bygga upp Sveriges beredskap.

Försvarsmakten har sagt att de är redo att rycka in och stötta den svenska coronavaccineringen. Det som är positivt med försvaret är att de är proffs på samordning och att leda. De har även en bra infra­struktur som behövs vid kris­hantering. Därför bör försvarsmakten få en utökad budget för att kunna driva arbetet med Sveriges beredskap för klimatkrisen.

Att förebygga kriser och att ha beredskap är en bättre investering, både ekonomiskt och människovärdigt, jämfört med att samhället nöts ned och människor dör i onödan. Vi hoppas därför att Myndig­heten för samhällsskydd och beredskap tänker till ordentligt vid rekryteringen av nya generaldirektören och ser att klimatkompetens är av största vikt för att kunna möta vår största samhällskris: klimatkrisen.