Debatt. .

2020-09-11 04:00
Foto: Anders Wiklund / TT
Puffetikett
Dagens ETC

Mobilförbud räcker inte för att få lugna klassrum

Var tredje elev tycker att studieron brister. Lärare vet inte hur de ska klara att skapa lugn. Det här ska regeringen ta tag i, skriver Linus Sköld (S). Och nej, att bara kasta ut stökiga barn och förbjuda mobiltelefoner räcker inte.

Under våren var situationen oviss för många elever. Särskilt för gymnasieleverna som undervisades helt på distans. Även om det var fantastiskt att se hur skolor och lärare ställde om innebar det utmaningar för eleverna. Rutiner ändrades och den viktiga sociala kontakten med både lärare och klasskamrater försvann. Det är bra att skolorna nu återgår till närundervisning som huvudregel. Precis som före och under pandemin är trygghet och studiero en grundförutsättning för lärande och utveckling.

Samtidigt uppger mer än tredje elev att studieron brister. Så många som 40 procent av lärarna upplever det otydligt vilka befogenheter de har att ingripa för att upprätthålla trygghet och studiero. Därför tillsatte regeringen i våras, i enlighet med ett socialdemokratiskt vallöfte, en utredning med uppdraget att ta fram en nationell plan för trygghet och studiero.

Som lärare och rektor anser jag att direktiven till utredningen är utmärkta. Utredaren ska ta ett helhetsgrepp och titta på både förebyggande och disciplinära åtgärder. Det är tydligt att området trygghet och studiero innehåller flera olika delar som har betydelse för helheten. Det handlar utöver ordningsregler och disciplinära åtgärder om brottsförebyggande-, likabehandlings- och arbetsmiljöarbete, tydliga lektionsstrukturer, arbete med stödinsatser och inkludering, ledarskap i klassrummet, elevers inflytande och delaktighet och skolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling.

Det viktigaste är att åtgärder för trygghet och studiero inte reduceras till en nationell plan för att slänga ut elever och för mobilfria klassrum. Det är befogenheter som förvisso kommer tjäna på att förtydligas, men som skolpersonal redan har. Jag har aldrig jobbat på en skola som inte haft mobilförbud på lektionstid.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Hälften av lärarna uppger att de undvikit att ingripa i stökiga situationer på grund av rädsla för att bli anmälda eller för att reglerna är otydliga. Det är oacceptabelt. När lärare agerar för att upprätthålla trygghet och studiero ska de känna att de har hela samhällets stöd i ryggen. Det finns alltså ett behov av att tydliggöra personalens befogenheter.

Men auktoritära åtgärder, ordningsbetyg, mätning och extern kontroll är inte vägen att stärka lärares auktoritet. Istället måste vi när det gäller läraryrkets status fundera över hur den påverkas av ett marknadsorienterat system. Skolmarknaden har flyttat makten i klassrummet från läraren till elever och föräldrar vilket skadat läraryrkets status svårt. Självklart har kunden makt över leverantören. En missnöjd kund väljer en annan leverantör eller anmäler för att få rätt, det kommer inget ordningslyft i världen att ändra på.    

Alla barn har rätt att känna trygghet i skolan och självklart ska alla barn ha rätt till den miljö som krävs för att de ska kunna göra sitt allra bästa i varje given undervisningssituation. Att organisera utbildningen så att varje elev tillförsäkras en miljö som präglas av trygghet och studiero, det görs inte med auktoritära och repressiva åtgärder.

Det görs genom att skolpersonal har goda förutsättningar att skapa och upprätthålla struktur, förutsägbarhet och förtroendefulla relationer till sina elever. Tillit skapar mer trygghet och studiero än hot om repressiva åtgärder. Och den bästa kränkningen är den som aldrig sker, inte den som åtgärdas genom den strängaste disciplinära åtgärden.

Linus Sköld (S) 
Riksdagsledamot i utbildningsutskottet,