Debatt: Minskar klyftorna så minskar också våldet

Stockholm kommun satsar 70 miljoner på vakter i Järva, men prioriterar bort förebyggande arbete som skulle riktar till skolor och sociala insatser och inte minst förstärkande av civilsamhället. Många ungdomar i förorterna är sysslolösa trots att Stefan Löfven (S) under valrörelsen 2018 lovade att skapa 31 000 nya jobb till dem. Löftet blev ett luftslott.

Förorterna har under decennier utsatts för olika sammanflätande segregationsmönster: arbetsmarknadssegregation, socialsegregation, ekonomisk segregation, politisk segregation – och inte minst skolsegregation.

Sedan 90-talet har samhällets socioekonomiska skillnader ökat lavinartat. Då förespråkade Social­demokraternas ledare ständigt arbetsklassens intresse i olika politiska konflikter. Men idag tillhör många sossar den ekonomiska eliten i samhället, till exempel före detta statsminister Göran Persson, som lämnade sin politiska övertygelse när han köpte en gård för 30 miljoner. Men så här lät det 1998 då han debatterade mot Moderaternas dåvarande ledare Carl Bildt:

”Berätta gärna för mig Carl Bildt om den stora fina världen, berätta inte för mig om svenska klassamhället, jag har sett det, jag har växt upp i det, jag hatar det, hela min politiska gärning kommer att ägnar sig åt att bekämpa klassklyftor.”

Majoriteten av individer med invandrarbakgrund tillhör samhällets underklass, tyvärr har de inte potentiella politiska företrädare som förespråkar deras gemensamma intressen i samhällets beslutsfattande institutioner.

Skolorna i förorterna är underfinansierade av ansvariga politiker, detta kan medföra förödande och negativa kedjereaktioner i form av många elever kommer att misslyckas att slutföra sina studier. Dåligt skolbetyg, avsaknad av lokalförankrade förebilder, dåliga framtidsutsikter, bidrar till att ungas självförtroende försämras, som i sin tur leder till permanent arbetslöshet. För de flesta lediga jobb krävs att sökande ska ha minst gymnasiebetyg.

Misslyckande i skolan kombinerad med nedåtgående självförtroende leder till bildande av spontana kompisgäng med samma livssituation.

Järva är socioekonomiskt missgynnat, och problematiken märks inom alla områden: sämre skolresultat, bostäder med en alarmerande trångboddhet, låg sysselsättningsgrad. Sammantaget en produkt av misslyckade integrationsinsatser som pågått i decennier. Att växa upp i ett utanförskapsområde innebär att det är svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, och risken att hamna i permanent utanförskap är stor.

Men med rätt prioriteringar och rätt politiska åtgärder kan man bryta den negativa trenden. Läraren HP Tran bekräftar i sin debattartikel i Göteborgs-Posten att skolan har stor möjlighet att hjälpa den unge som hamnar i snett, men problemet är brist på resurser.

Vi lyssnade på statsminister Stefan Löfvens sommartal och på Moderatledaren Ulf Kristerssons sommartal. Båda förespråkar mer poliser och mer övervakning, men desto mindre av förebyggande, sociala insatser.

Menar man verkligen allvar med att vilja komma tillrätta med problematiken behövs insatser på nationell nivå.

1. Tillsätt en kriskommitté bestående av experter, politiker och civilsamhället, som tillsammans arbetar för att för att komma till bukt med utanförskapet och det ungdomsrelaterade våldet.

2. Flytta viktiga samhällsfunktioner till förorten.Till exempel hade flytten av Diskrimineringsombudsmannen, som stoppades, kunnat ge förorten ett ansikte utåt och samtidigt skapat arbetstillfällen. En statlig myndighet i förorten skulle också gynna lokala näringsidkare. Argument som att det är för dyrt, eller inte uppfyller krav på tillgänglighet, håller inte.

3. Fler traineejobb inom bristyrken såsom vård, restaurang- och byggbranschen för ungdomar. Under valrörelsen lovade regeringen 31 000 traineejobbplatser. Vart tog de vägen?

4. Fler lärlingsplatser, praktik och utbildning, som leder till jobb.

5. Satsa på att vända de sjunkande skolresultaten i förorterna, genom att attrahera och rekrytera lärare med spetskompetens i sina ämnen i förortsskolor.

6. Prioritera ordning och reda i båda klassrummen och skolmiljö. Till exempel genom att anställa flera ordningsvärdar från civilsamhället, helst från föräldragrupper och skötsamma ungdomar i området.