Hoppa till innehållet

ETC Göteborg

Debatt: Mer natur i förskolan!

Barn som leker i skog och i en mer naturlig miljö möter större utmaningar på grund av naturens varierande terräng, skriver debattören.
Barn som leker i skog och i en mer naturlig miljö möter större utmaningar på grund av naturens varierande terräng, skriver debattören. Bild: Bild: Ted S. Warren

Dagens ETC.

”Barn behöver lyfta fötterna, se vart de går, stöta på olika insekter, maskar och fallande löv.”
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Klimatförändringar innebär ökad stress i form av värmeböljor, torka, och översvämningar. Det finns vissa i samhället som är mer utsatta för detta än andra, däribland barn. Att träd är bäst på att sänka temperaturer lokalt är en av många faktorer till varför vegetation på förskolors utegårdar är essentiellt, framför allt under de varmare dagarna som vi har fått känna på i år.

Det borde därför vara ett krav att träd finns på skolgården för att ge skugga. Ett äppelträd skulle dessutom vara ett trevligt inslag i undervisningen.

Det är allvar nu. Ge ett bidrag till ETC Stödfond för att säkra utgivningen av Sveriges enda rödgröna dagstidning. Använd ETC Varuhuset eller:
Swisha: 123 508 754 9
BG: 5372-9141  

I min masteruppsats om barns tillgång till natur i staden har jag undersökt hur många förskolors utegårdar i Göteborgs stadsdel centrum som har naturelement. På en skala, få-mellan-många, så har 80 procent av utegårdarna få och mellan antal naturelement och 40 procent har få, där majoriteten består av asfalt och konstgjorda fallskydd eller konstgräs. En platt utegård av asfalt och konstgjorda fallskydd stimulerar inte barn i samma grad som en naturlig miljö. Konstgjorda fallskydd och konstgräs är dessutom miljöbovar. Barn i stan tenderar att ha sämre motorik än barn uppväxta på landet, och det har just att göra med att städer och skolgårdar är tillrättalagda och ger mindre utmaning för barnen.

Barn som leker i skog och i en mer naturlig miljö möter större utmaningar på grund av naturens varierande terräng. Barn behöver lyfta fötterna, se vart de går, stöta på olika insekter, maskar och fallande löv. Känna doften av växter, gräva i leran, betrakta trädkronorna och fåglarna som seglar i himlen eller hitta figurer i molnen. I naturen tillåts barn använda alla sina sinnen. Naturen är också en plats som ger utrymme för mer fantasilek och har påvisats generera genusneutral lek.

Utflykter är något som skulle kunna öka naturkontakten för förskolebarnen i Göteborgs innerstad. I min uppsats beskriver förskolecheferna i Göteborgs stad att för stora förskolegrupper och för lite ordinarie personal hindrar utflykter till närliggande grönområden. Det är en fråga om säkerhet, hävdar förskolecheferna i centrum.

Men även fast utflykter är ett alternativ, så är ändå närheten till ytor med vegetation viktigt. Naturen kan nämligen ha god inverkan på människors hälsa endast genom att man betraktar den. Det bidrar till ett lugn och kan på så vis mildra stress, vilket inte en tegelvägg eller en tv-skärm kan göra i samma utsträckning.

Hans Wettby, sektorschef för utbildning i stadsdel centrum i Göteborg, har beskrivit att det höga trycket på förskolor i centrum i kombination med höga hyror och att det är svårt att finna lokaler och mark gör att det är svårare att minska storleken på barngrupperna.

Att barngrupperna fortsätter vara stora gör att de inte kan gå på utflykter, vilket i sin tur påverkar barnens tillgång till natur och en hälsosam vardag.

Detsamma gäller för utegårdarna, där är också antalet barn det största hindret för att introducera vegetation såsom gräs och buskar. Många barn på en liten utegård gör att gräs snabbt blir till lera och buskar minskar i storlek då många barn leker i dem. Detta hindrar förskolechefer att investera i gröna utegårdar i Göteborgs innerstad.

Resultatet blir alltså att få förskolor i Göteborgs innerstad har en naturbaserad varierande utegård, trots att förskolecheferna önskar detta.

Staden har därför ett ansvar att se till att ge barn tillgång till natur och naturmiljöer. Det krävs att barngrupperna blir mindre så att utflykter möjliggörs, samt att utegårdarna blir i en sådan storlek att de tillåter gräs, buskar och träd, utan att de slits ner och behöver ersättas av konstgjorda material.

Ämnen i artikeln