Debatt: Löfven måste agera mot artdöden i EU

Nyligen presenterade Europeiska miljöbyrån den största vetenskapliga rapporten någonsin om EU:s biologiska mångfald. Rapporten är en akut varningsklocka som visar hur EU-länder som Sverige fortsätter skövla vår natur. I samband med detta antog EU:s miljöministrar häromveckan en ny strategi för biologisk mångfald på sitt möte i ministerrådet.

Nu måste makthavarna gå från ord till handling för att rädda planetens framtid. Möten och strategier blir endast meningsfulla om de följs av konkreta reformer.

Artdöden är lika akut som klimatkrisen. Endast 15 procent av naturtyperna i EU mår bra, visar den nya forskningsrapporten. En majoritet av arterna hotas fortfarande. Orsakerna är främst ohållbart skogs- och jordbruk, föroreningar och ökad exploatering från städer. För Sveriges del är särskilt skogarna hotade, enligt rapporten. Det svenska skogsbruket är därmed en av Europas värsta miljöbovar.

Europeiska miljöbyrån konstaterar att ”fundamentala förändringar i hur vi producerar och konsumerar mat, sköter och använder skogar och bygger städer” behövs för att trygga både naturens och människans hälsa i framtidens Europa. Vi är helt beroende av den biologiska mångfalden, eftersom artrikedomen är en förutsättning för att vi ska ha mat att äta, rent vatten och ett stabilt klimat.

Regeringen och riksdagen måste nu lyssna på forskarna om hur omfattande systemskiften som behövs.

På EU-nivå måste regeringen Löfven agera för att höja de europeiska miljö- och klimatmålen, satsa mer på naturskydd och sluta subventionera ohållbart jordbruk för att istället gynna ekologiskt, hållbart jordbruk. Det sistnämnda är högaktuellt i samband med de nuvarande diskussionerna om EU:s gemensamma jordbrukspolitik (den så kallade Cap), där EU-parlamentet beslutat att ge miljarder euro till ett miljöskadligt industrijordbruk.

I de fortsatta diskussionerna mellan EU-länderna, kommissionen och parlamentet måste landsbygdsminister Jennie Nilsson ta ställning för höjda miljökrav, så att EU:s jordbruksbudget finansierar en hållbar omställning istället för business as usual.

På hemmaplan behöver regeringen och riksdagen vidta kraftfulla åtgärder för att rädda vår biologiska mångfald. Våra sista naturskogar måste skyddas från skövling, statliga Sveaskog måste användas för att nå miljömålen och varje avverkning måste föregås av en inventering. Riksdagen måste också omedelbart förbjuda gruvor i naturskyddade områden, öka satsningarna på våtmarker och reglera industrins utsläpp hårdare.

Planeten är i kris. Samtidigt visar rapporten att miljöarbete fungerar. Ett svenskt exempel som lyfts fram är långbensgrodan, som tidigare höll på att försvinna från vårt land men som tack vare ett statligt åtgärdsprogram idag ökar i Sverige.

Rapporten visar också att de livsmiljöer och arter som fått ökat skydd på EU-nivå, till exempel tranan och den röda gladan, klarat sig bättre än andra.

Vi unga i Fältbiologerna tvingas leva med konsekvenserna av dagens politik resten av våra liv. Nu frågar vi landsbygdsminister Nilsson, statsminister Löfven och hela regeringen: Kommer ni agera för att rädda vår framtid?