Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Lägg ner flyget mellan Bromma och Bryssel

Färdvägarna från Sverige till Bryssel är redan många. Det finns därmed inte behov av flyget mellan Bromma och Bryssel skriver debattören.
Färdvägarna från Sverige till Bryssel är redan många. Det finns därmed inte behov av flyget mellan Bromma och Bryssel skriver debattören. Bild: Bild: Pontus Lundahl/TT

Dagens ETC.

Snart kommer det finnas nattåg till Bryssel. EU-parlamentartikerna bör förbereda sig på att använda en klimatvänlig lösning istället för att transportera sig från en dödsdömd flygplats, skriver Jakop Dalunde (MP).
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Under coronakrisen har våra resemönster förändrats. Gränser har stängts, möjligheten att åka tåg och flyga begränsats och möten flyttat från mötesrum till digitala rum. 

Den här förändringen har varit särskilt tydlig för flyget. Under årets första månader minskade flygandet över Europa med 70 procent och svenska flygplatsbolaget Swedavia tappade 85 procent av sina resenärer. 

Människor kommer vilja resa igen, passera nationsgränser och utbyta erfarenheter. Men när den möjligheten åter blir verklighet efter att coronapandemins grepp om samhället avtagit är det inte säkert att våra resor kommer ske på samma vis eller med samma transportslag som tidigare. 

Vi märker redan på den svenska debatten att diskussionen om huvudstadens behov av flygplatser förändrats. I september meddelade statliga bolaget Swedavia, som äger Bromma flygplats, att de inte längre är ekonomiskt motiverat att driva vidare flygplatsen.

Samtidigt har idén om att ersätta flygplatsen med bostäder nu fått stöd av både Stockholms Handelskammare, socialdemokrater, centerpartister och liberaler. Det miljöpartister och vänsterpartister tyckt varit en självklarhet i decennier börjar nu sjunka in hos de flesta politiska krafter.

Ökad klimatmedvetenhet fick fler att välja tåget redan innan coronapandemin, men nu råder närmast politisk konsensus kring att behovet av flygplatser för huvudstadsregionen förändrats. 

Frågan är inte längre om flygplatsen ska avvecklas utan hur och när. Inte minst när ägaren själv konstaterar att existensberättigandet inte är motiverat. Då måste debatten flytta över till att handla om vilka andra beslut som behövs i samband med avvecklingen.

När vi stänger Bromma måste vi ta chansen att göra något bra för klimatet. Det minskade flygresandet måste följas upp med fler åtgärder, så att nedläggningen av flygplatsen blir del av en helhet.

Jag föreslår fyra åtgärder: 

1. Låt tåget konkurrera ut flyget mellan Sveriges tre storstadsregioner

Vi kommer att flyga även i framtiden. Men flyget som vi känner det idag är klimatskadligt och står för stora koldioxidutsläpp. Samtidigt har Sverige en fossilfri tågsektor där resor mellan de tre storstadsområdena tar bara några timmar med tåg. Inrikesflyget kommer behövas till Gotland och Norrland, men på andra platser bör linjer enbart finnas kvar där tidsvinsten är stark och så länge spårbundna alternativen saknas eller är begränsade. 

2. Lägg ner flyget mellan Bromma och Bryssel

Vid sidan av inrikesdestinationerna så trafikerar Bromma flygplats idag även Bryssel. Flyget till Bryssel kommer på sikt vara överdimensionerat. Dels trafikerar även Arlanda Bryssel, men framför allt är det på gång nattågslinjer från Sverige till Bryssel. Detta tack vare det regeringsuppdrag vi i MP varit drivande bakom. För miljöpartister är tåget redan förstahandsalternativet om vi ska till Bryssel. Inom kort kan det bli det givna valet även för alla andra. 

3. Gör det billigare och enklare för SJ och SL att trafikera Arlanda

För de som kommer fortsätta flyga framöver måste resan göras så grön det bara är möjligt. Då måste de som åker bil till Arlanda minska kraftigt och andelen som åker tåg öka. Idag sitter Stockholmsregionen fast med ett avtal där bolaget som driver Arlanda Express har ensamrätt på att stanna vid Arlanda till 2050. Det gör så att SL och SJ måste betala höga avgifter för varje passagerare som kliver på eller av på stationen. Det är orimligt. Monopolsituationen måste försvinna och tåget tillåtas konkurrera ut bilen som färdmedlet till flygplatsen. 

4. Den nya stadsdelen måste ligga
i framkant för klimatomställningen

Stockholms stad har beräknat att 35 000 kan bo i den nya stadsdelen där Bromma flygplats ligger idag. Det är bra, bostadsköerna är långa i Stockholm och vi behöver bygga bostäder. Men den nya stadsdelen måste få en tydlig miljöprofil från början. Parkeringstalet bör sättas nära noll, husen genomgående vara noll- eller plusenerghus och stadsdelen pekas ut som en miljözon 3, det vill säga ett område där enbart elbilar och biogasbilar får köra.

Så länge jag varit politiskt aktiv har Miljöpartiet drivit på för att förvandla Bromma flygplats till ett bostadsområde. Istället för en hårt subventionerad flygplats, där Swedavia betalar ett grovt underpris för hyran av marken, skulle denna kunna användas för att bygga bostäder och skapa en klimatvänlig stadsdel med goda kollektivtrafikförbindelser till centrala Stockholm. 

Behovet av att kraftigt bygga ut Arlanda den dag Bromma läggs ner är en myt. Europas största flygplats, Heathrow, klarar sig med två landningsbanor. Moderaterna verkar nu vilja villkora en nedläggning av Bromma med att pumpa in skattepengar i en till landningsbana vid Arlanda. Det vore oansvarigt i klimatkrisens elfte timma. Bromma kan läggas ner utan några omfattande förändringar av Arlanda flygplats. Prognoser från Transportstyrelsen visar på att inrikesflyget inte kommer att vara tillbaka på nivån före pandemin före 2026. 

Covid-19 har inneburit en enorm utmaning för hela vårt samhälle. När vi nu återstartar måste vi ta chansen att göra det klimatsmart. Därför måste vi nu också på allvar börja diskutera hur avvecklingen av Bromma ska gå till. Att flygplatsen måste väck har nämligen de flesta redan insett. 

00:00 / 00:00