Debatt: Kvartal, är all debatt verkligen bra debatt?

Vilka åsikter ska få utrymme i media? Det kan vara en knepig fråga, högaktuell i klimatdebatten när tvivel om att det ens existerar ett problem tycks sprida sig (till exempel i Göteborgs-Posten och Fokus). Vilket ansvar har ledarsidor med mera för att faktakolla sina publiceringar?

Nyligen sändes en timslång intervju av Elsa Widding på Kvartals podd. Hon har skrivit en bok som kritiserar IPCC:s slutsatser och menar att kritiker blir tystade i debatten. Hon säger också att hennes åsikter inte är kontroversiella i vetenskapliga kretsar, vilket Folkbladets ledare köpte direkt.

Men jo, det är mycket kontroversiellt att påstå att det inte finns belägg för ”koldioxidhypotesen” och att ökningen av koldioxid kommer från haven och inte från våra utsläpp.

Widding menade så sent som i maj i år att det inte är klarlagt och hänvisade till en artikel av Ole Humlum från 2012. Hon ignorerar helt att det finns två bemötanden i anslutning till artikeln som visar på studiens allvarliga brister. Humlum har inte förklarat sig. Under 2019 absorberades 2,4 miljarder ton mer koldioxid i haven än vad som avgavs.

Vem är det som inte lyssnar här?

Widding har blivit invald till norska Klimarealisterne fick vi reda på. Ett ”vetenskapligt råd” med catchline: Det er sola som styrer klimaet. Tre av medlemmarna (Humlum är en) hade en hypotes baserad på ”solcykler” som spådde en kraftig avkylning mellan 2009–2020. Så blev det blev det inte. Det finns mängder med andra förutspådda nedkylningar på grund av diverse föreslagna solcykler som inte stämt.

Astrofysikern Henrik Svensmarks hypotes om solen och kosmisk strålning sägs också ignoreras men diskuteras i IPCC:s rapporter. Den korrelerar bara inte med observationer. 2009 gick han själv ut och sa att den då låga solaktiviteten skulle göra det kallare enligt hans hypotes. Så blev det inte.

Och det bara fortsätter.

Det mesta som förs fram har motbevisats sedan decennier tillbaka men drunknar i nätets avgrund av medveten desinformation. Hur ska man föra en rimlig debatt när resultat ignoreras och manipulerade grafer används utan minsta kontroll av vad som är vetenskapligt publicerat?

Kvartal undviker att svara på kritik i sak, säger bara att det är viktigt att hålla diskussioner vid liv.

Är det alltid rätt? För att publiken vill höra det? Var går gränsen?

Ett upprop som samlat 31 000 ”forskares” underskrifter sägs motbevisa konsensus i klimatfrågan. Med uppropet följde en ”vetenskaplig artikel” (sakligt bemött till exempel här och här) publicerad i tidskriften JPANDS. Den skeptiske frågar sig kanske varför en klimatartikel publiceras i en tidskrift för läkare? I samma nummer kan man läsa att ”bröstcancerepidemin” är orsakad av aborter, i andra att vaccin ger autism. Likaså ifrågasätts att hiv orsakar aids, båda artiklarna är från pensionerade professorer.

Bör dessa diskussioner hållas vid liv?

JPANDS ges ut av en ultrakonservativ grupp vars grundare även startade ”klimatuppropet”. Han har även skrivit på upprop som avvisar evolutionsteorin och har tusen forskares underskrifter. Innebär det att det saknas vetenskaplig konsensus om evolutionen?

Man får föra fram relevant kritik i klimatfrågan, men Widding skriver nu lärobok för barn ihop med författare som ifrågasätter om det alls skett en uppvärmning sen 40-talet.

Hur tänker ni på redaktionerna, är det en utveckling ni vill bidra till?

Eller är det någon annans problem?

Kunderna måste kanske förses med vad de vill ha?