Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Könsrollerna skapar en ojämställd IT-bransch

Bild: Bild: Tomas Oneborg/SvD/TT

Dagens ETC.

Kvinnorna i IT-branschen är i numerärt underläge, och det krävs mer än programmering i skolan för att motverka den skeva könsfördelningen, skriver Klara Lidman och Mårten Roslund från Grön ungdom.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Det krävs mer än programmering i skolan för att motverka sned könsfördelning på arbetsmarknaden, skriver Klara Lidman och Mårten Roslund från Grön ungdom.

I ett reportage i Dagens Nyheter den 2 april slås det fast att antalet kvinnor på IT-området blir allt färre. I en bransch som skriker efter kompetens är det ett enormt slöseri med resurser att halva befolkningen inte söker sig dit. Den könssegregerade arbetsmarknaden är ett resultat av begränsande normer i samhället. De som betraktas som pojkar och de som uppfattas som flickor får i tidig ålder lära sig vilka yrken som är “manliga” respektive “kvinnliga”. Många talanger får därför aldrig komma till uttryck.

Både regeringen och oppositionen har i veckan uppmärksammat att det krävs ökade satsningar på IT i skolan. Det är en välkommen utveckling. Att barn som växer upp idag får lära sig mer om datateknik är en nödvändig anpassning till samtiden. Programmering kan till exempel vara ett kreativt sätt för barn att lära sig problemlösning. Metoden att tidigt exponera tjejer för IT skulle kunna ge visst utslag på könsfördelningen i yrkeslivet. För att bryta segregationen på arbetsmarknaden måste vi dock gå till botten med problemet – könsrollerna.

Hemkunskap som skolämne har inte lett till att det obetalda arbetet i hemmet delas lika. Samma matematikundervisning till trots är det fortfarande färre tjejer än killar som blir matematiker. Även om alla barn oavsett kön läser samma skolämnen och har en principiell möjlighet att välja samma yrke, har de inte samma reella förutsättningar. Valfrihet handlar nämligen inte bara om vad vi tillåts att göra, utan i hög grad om vad vi förväntas göra.

Ett sätt att bemöta könsuppdelningen är genom mer genuspedagogik på förskolepedagogs- och lärarutbildningarna. De som arbetar med barn och unga bör ha förståelse för hur de själva återskapar samhällets normer, till exempel genom att förvänta sig att flickor ska sitta tyst och stilla i klassrummet medan pojkar ska vara stökiga och inte anstränga sig lika mycket i arbetet. Skolans uppgift är att skapa lika förutsättningar för alla elever, inte minst när det kommer till akademisk utbildning och yrkesval. Med genuspedagogik får lärare verktyg att forma friare individer.

Genom att öppna upp de begränsande könsrollerna kan vi påverka tjejers reella möjligheter att söka sig till IT-branschen och andra manligt kodade sektorer. Därmed motverkar vi det slöseri med kompetens och talang som det innebär att vissa yrken reserverats till halva befolkningen. I ett könsuppdelat samhälle existerar insatser för konkurrenskraft inte i ett vakuum; de måste kombineras med aktiv feministisk politik.

Klara Lidman, jämställdhetspolitisk talesperson för Grön ungdom
Mårten Roslund, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Grön ungdom

 

 

00:00 / 00:00