Debatt: Gör som Paris och Amsterdam: Bygg cykelstrador

Allt fler cyklar i Stockholm. Det är glädjande, men tyvärr hänger inte politiken med i utvecklingen. Sedan Moderaterna tog över makten i huvudstaden så har den tidigare ambitiösa cykelpolitiken lagts i vad som bäst kan beskrivas som en malpåse. Det som görs är över­vägande sådant som fattades beslut om förra mandatperioden.

Trots ett kraftigt uppsving för cykeln som transportsätt på senare tid, inte minst under pandemin, så har investeringarna på detta om­råde präglats av samma sak som så mycket annat de senaste två åren: gör så lite som möjligt, sitt still i båten.

Anledningen är att det finns stora politiska skillnader mellan partierna i majoriteten och därmed blir att hålla ihop styret den övergripande prioriteten. Så mycket annat finns inte, vilket märks i bristen på politiska initiativ.

Men det som däremot finns är en majoritet i fullmäktige för att ändra på detta, skulle några av de partier som ingår i majoriteten vilja bryta sig loss från den moderata apatin och göra gemensam sak med oppositionen.

Ett förslag som vi nu lägger fram är att staden borde bygga så kallade cykelstrador. Eller expressvägar för cykling. I flera städer anläggs nu expressvägar för cyklar. Långa matarleder för pendlande cyk­lister som leder flödena av cyklister genom staden på ett effektivt och tryggt sätt. Behovet av sådana expressvägar finns också i Stockholm.

Runt om i världen har storstäder agerat snabbt under pandemin och anlagt nya cykelfiler, tyvärr inte här. Vi kan inte enbart jämföra med hur det såg ut i vår stad för 20 år sedan. Vi måste jämföra oss med städer runt om i världen idag.

Som ett exempel har Paris under coronapandemin omvandlat ytterligare fem mil bilväg till cykelbanor. Det har ökat framkomligheten och inneburit att staden kunnat erbjuda ett alternativ till kollektivtrafik och bil. I Stockholm har inga sådana åtgärder vidtagits trots att trängseln i kollektivtrafiken är väl omvittnad. Den politiska majoriteten i Stockholm har inte agerat, trots framgångsrika exempel från andra städer. I Stockholm har istället trängseln på cykelbanorna ökat och samtidigt med det olyckorna relaterade till cykling.

Under 2019 registrerades 1 184 cykelolyckor i Stockholm. Det är en ökning med sju procent jämfört med 2018. Mörkertalet beräknas också vara stort. En ambitionshöjning behövs även i Stockholm. Trafiken ska vara säker för alla.

Förslaget innebär att vissa parkeringsplatser flyttas från aktuella gator till andra platser. I vissa fall kan det krävas att körfält för bilar istället reserveras för cyklar. Vi vill snabbutreda hur cykelstrador kan anläggas. Tre möjliga dragningar bör prioriteras som komplement till befintliga cykelleder.

Norr: blåa cykelstradan i riktning med Birger Jarlsgatan eller Svea­vägen.

Väst: röda cykelstradan i riktning med Sankt Eriksgatan.

Syd: gröna cykelstradan i riktning med Götgatan.

Även om Stockholm ligger långt efter städer som Köpenhamn och Amsterdam vad gäller investeringar i infrastruktur för cykling har det under en tid funnits ett arbete med att bygga ut cykelbanorna i Stockholm. När antalet stockholmare nu ökar kraftigt har staden dock inte förmått att växla upp det arbetet.  Åtgärder för ökad framkomlighet borde införts redan tidigt under pandemin.

Därför är det viktigt att staden nu skyndsamt agerar innan framkomligheten försämras ytterligare, samtidigt som antalet olyckor ökar kraftigt. Om inget görs riskerar konflikterna mellan olika trafikslag öka till dess att situationen blir ohållbar.

Nu finns det ett skarpt förslag som de partier som säger sig vilja göra Stockholm till en cykelstad kan ansluta sig till. Vi får se om orden gäller även i skarpt läge.