Debatt: Absurt att ha en oljeschejk som chef för klimatmötet

Att världens sjunde största ­oljeproducent, näst största per ­capita, tar över ansvaret för ­klimatmötet Cop28 (som ska äga rum i höst) och låter olje­schejken Sultan Al Jaber vara mötes­president framstår som ett dåligt skämt. Det är som om vd:n för ett tobaks­företag skulle vara ansvarig för att ta fram ett internationellt rök­förbud. Eller låta vapen­handlare leda nedrustnings­förhandlingar.

Hade denna situation uppstått i Sverige, oavsett politisk nivå, hade Al Jaber varit tvungen att anmäla jäv. Han kanske inte ens fått delta i mötet och hade definitivt inte fått leda det. Intressekonflikten är uppenbar, då schejken parallellt med förberedelserna för Cop28 annonserat att Förenta Arabemiraten inom kort ska utföra en av världens största nya satsningar på oljeutvinning. Dessutom har Al Jaber inför klimatmötet förespråkat flera olika typer av falska klimatlösningar, som i bästa fall fördröjer klimatomställningen och i värsta fall motverkar den.

Men kanske säger några: “Det är väl bra att låta en oljeshejk styra Cop28, vi behöver ju få med oss de stora fossilbolagen för att klara omställningen, eller?” Det kan låta bra men är ett vanligt feltänk. När det handlar om en stor och snabb förändring sker på en marknad, är det nya aktörer som skapar den, och när väl förändringen sker går det ofta väldigt snabbt. Tänk Apple, Tesla, Netflix, Spotify. De lämnar Facit, Nokia, Blockbuster och iTunes bakom sig.

Låt oss ta ett historiskt ­exempel från transportsektorn. På New Yorks gator var bilen en ovanlig syn vid förra sekelskiftet. Häst och vagn hade varit det dominerande färdmedlet sedan staden ­grundades. Men under ytan var något på gång, flera innovationer inom tillverkningen av bilar sammanföll i slutet av 1800-talet och plötsligt fanns förutsättningarna där för Henry Ford att skapa T-Forden. År 1915 var förhållandet det motsatta, “plötsligt” var det hästarna som var ovanliga på gatorna.

Idag är solceller, vindkraft och batterier på god väg att ­konkurrera ut kol, olja och fossilgas i en exponentiell takt. Frågan är vad man ska göra med all snart onödig infrastruktur för fossila bränslen.

Men nu ska alltså motsvarigheten till Nokias eller Blockbusters vd (inga jämförelser i övrigt!) leda årets absolut viktigaste möte för en påskyndad klimatomställning? Självklart ger det inte någon impuls i rätt riktning, tvärtom. Förenta Arabemiraten som värdland har ingen trovärdighet och anseendet för klimattoppmötena som institution har fått sig en rejäl törn.

Al Jaber har dessutom under de senaste veckorna varit inblandad i ganska uppseendeväckande skandaler. Hans team har försökt grönmåla Jabers image och tona ned hans, minst sagt betydande, roll i fossilindustrin – samtidigt som kommunikation som hör till klimatmötet läckts till Jabers bolag för användning där. Katastrofalt!

Vi tre miljöpartister har skickat ett brev tillsammans med såväl EU-parlamentariker som amerikanska senatorer. Brevet ställdes till FN:s generalsekreterare Antonio Guterres, USA:s president Joe Biden och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och krävde omedelbara åtgärder för att minska fossilindustrins inflytande på nuvarande och framtida klimattoppmöten.

Klimattoppmötena har hittills fyllt en viktig funktion för att höja ambitionen i klimatomställningen, och vi i Miljöpartiet kämpar för att de också ska göra det i framtiden. Därför kräver vi att:

1. Sultan Al Jaber avsätts från sitt uppdrag som president för Cop28 med omedelbar verkan

2. Fossilbolagen förbjuds från att agera som sponsorer för Cop, och

3. Deras anställda inte längre tillåts att ha ledande roller på framtida klimattoppmöten. FN måste inrätta en särskild policy för intressekonflikter så att det inte sker.

Kritiken har tagit skruv. Senast kom ett uttalande från Vita huset som uppmanade FN att “ompröva hur man ska driva dessa mycket viktiga klimatmöten framöver, för att undvika onödig influens från fossilindustrin”. Vilket på svenska betyder ungefär: “Hur i helskotta tänkte ni här? Släng ut oljeschejken – gör om och gör rätt!”

FN är oftast en kraft för det goda. Men här har man trampat fullständigt snett. Gör om, gör rätt, och avsätt oljeschejken!