Kritiken mot att världens rikaste man sprider konspirationsteorier och högerextremism växer allt starkare.

Åsa Beckman kräktes när hon skrev. Skräcken för att misslyckas trots att hon var barn till en hyllad författare var övermäktig. Nu berättar hon om uppväxten som ”kulturbarn”.

Den senaste tiden har en intressant ny förolämpning mot kvinnor tagit form bland tjejer i sociala medier.

Trött på att vara människa? Tarzan movement har en apig lösning på problemet.

Som klimatengagerad är jag givetvis för recycling. Men det finns en gräns.

Ett hopkok av de senaste 20 årens egoboostande liberalfeminism där alla kvinnor förtjänar att hitta ”sin inre Beyoncé” och bli en ”rich bitch”.

Det saknas ett viktigt perspektiv i den pågående terapidebatten, skriver Kristin McMillen.

Alia Trabucco Zerán har skrivit en hypnotiserande baklängesthriller om klass. 

Kanske kommer Tiktoks användarbas nu allt mer att börja genomskåda det cyniska trendbaitandet, där onödiga uttryck hittas på i syfte att tigga uppmärksamhet.

Terapikulturen har gått för långt och vält över i narcissism • Kristin McMillen skriver om ”HSP” och hur högkänslighet kan användas som ett sätt att manipulera omgivningen.

Tror hennes kritiker att föregångaren på Kulturhuset saknade åsikter som präglade hans urval?

Det må vara irriterande för dessa influencers, som förstås är mer än bara mammor, att reduceras till sina föräldraskap. Men det gör inte att argument om det kapitaliserade moderskapet faller.

Kristin McMillen möter konstnären och blir förvånad • ”Män på Tinder blev nog lite rädda för mig”

Vad ska oattraktiva och sexuellt oerfarna män göra för att få till en fungerande relation? Adam Svanell har skrivit om hur man inte ska göra.

Om inte andra, så delar av sig själv. Det visar nya ”Saltburn”. Det är en del i det krossande, orättvist riggade systemet.

Den barnlösa kvinnan misstänkliggörs. Hon har fått öknamn och anklagats för att vara självupptagen, onaturlig och hata barn. Det konstaterar Sara Martinsson i sin bok ”Kvinnor utan barn”.