Erik Lundin: ”Jag har druckit i perioder av sorg och dåliga besked”
Dagens ETC
Han fräste fram sin rap i direktsändning, bärande på en likkista. Svart text på vitt lakan: ”Barn mördas i orten”.
Men efter debutalbumet blev det tyst i flera år från hiphop-Sveriges främste berättare. Vad hände? Och varför blir Erik Lundin så vag när skjutningarna kommer på tal?
Han var i grunden en glad unge. Solig fram till 2002. Då blev hans kompis mördad och sinnet mörknade. Sedan dess har begravningarna avlöst varandra: kusiner, barndomsvänner. Erik Lundin har gått in och ut ur sorgen, men pratar hellre om språk än skjutningar och politik. Det finns orsaker till det.
– GU-DA-BE-NÅ-DAD.
Iklädd rosa Adidas spottar han ut stavelserna med perfekt artikulering, som för att testa dem på tungan. Jag har kallat honom precis det, en gudabenådad ordkonstnär, och nu har rapparen fastnat för ordet som han hittills aldrig använt i en text.
– Det är fem stavelser… ett snyggt och rytmiskt ord, säger han med sprakande blick.
Ett konstant samlande och trixande. Det är såhär det kan gå till när språkentusiasten Erik Lundin skriver. Formuleringar kastas på människor runt omkring, han testar vilka tankar och ord som fäster, knattrar ner dem i telefonen.
– Sen kommer vännerna och bara: ”Bror, ge mig 5 procent av intäkterna”.
”Beskeden, besluten
rubriker och snuten
besviken, beskjuten
attacker, akuten”
Få andra i Sverige, om ens någon, kan skriva lika halsbrytande rader. Sedan det stora genombrottet 2015 med singeln ”Annie Lööf” (nej den handlade inte om centerledaren, utan om pengar) från EP:n ”Suedi”, har Erik Lundin hyllats av en samfälld kritikerkår och fått multipla priser för sina berättande låttexter om mellanförskap och sociala orättvisor.
Att han är musik-Sveriges mest begåvade samtidsskildrare hörs också på nya albumet ”Alla va nån innan dom blev nån”. Som på brutala ”Ett liv genom 64 (Zarah)”, ett novelliknande spår om flickan som hamnar snett i livet och dör av en överdos:
”men trauman är ikapp hennes låga som en tsunami
och som bekant så vek sig systemet som origami”
Albumet är mättat av mörker i form av dödligt våld, sorg, PTSD och missbruk. Men i svärtan glimrar också ljuspunkter av humor och självdistans:
”ibland känns det som mitt liv blev en nitlott
lyckan blev som jag mannen, skitkort”
(Han är 170 cm.)
Suga zuccini
Att lyssna på Erik Lundin är att höra Sveriges politiska svek kontrasteras mot samplingar av sakral körsång. Det är också att höra sin mage börja knorra. I låtkatalogen finns så många matreferenser att magasinet Filter nyligen undersökte om rapparen fått med hela kostcirkeln.
De hittade grönsaker (”alla som hatar kan suga zucchini”), mättade matfetter (Toblerone, baklava), proteiner (”hela charken från Mamma Scan”, stroganoff, gambianska grytor som supakanja och benachin) och mjölkprodukter (i låten ”Suedi” dricker han yoghurtdrycken ayran).
Temat går igen på den nya skivan, där det bland annat går att hitta halloumi, carbonara, sashimi och det etiopiska tunnbrödet injera. En hel låt handlar också om att alla vill ha parmigiano. En ordlek: parmesan är ost, vilket är hiphop-slang för pengar.
Hur hungrig är du egentligen när du skriver?
– Haha, jag är så hungrig att jag måste strössla referenserna genom låtarna. Jag älskar att äta och laga mat. Men det var skitmånga matreferenser som inte kom med.
Erik Lundins läppar börjar smattra rim igen: ”Frutti di mare, carbonara naturale, pecorino guanciale”.
– I somras var jag i Italien och köpte guanciale, lufttorkad griskind som det ska vara i äkta carbonara, säger han och lyser upp.
En annan glädjepunkt i livet är att rapparen nyligen fick eget boende för första gången i sitt 42-åriga liv. För sex månader sedan hämtade han äntligen nycklarna till en hyresrätt i västerorten Grimsta, där också stora delar av hans familj bor.
Innan dess delade Erik Lundin lägenhet i tolv år med barndomskompisen Victor Linnér, programledare och komiker. De hade visserligen ofta olika tider, och ibland kunde det gå en vecka utan att de sågs. Men sedan kom pandemin.
– Det var nog jobbigt, även för sådana som var ett par...
Bamse som musa
En blyg liten observatör som spelade basket i Solna Vikings flera gånger i veckan, ett lag med sträng disciplin. Så har Erik Lundin ringat in sin barndom i Stockholms västerort. Inspirerad av The Latin Kings skrev han sina första raprader redan i början av 90-talet: ”Han är stor, han är cool, han har Jordan-skor, när han går runt och snor”.
Rim som han idag ger fem av fem i betyg, med tanke på hans då låga ålder.
– Jag blev gängets maskot för att jag kunde Tupac-texter utantill. .
Pappan från Gambia arbetade länge som lagerarbetare på Ericson och den bokslukande mamman Eva-Lena var uppväxt i Sundsvall och Örebro och jobbade med funktionshindrade. När Erik Lundin var i femårsåldern skilde sig föräldrarna, sedan bodde han växelvis i förorterna Husby och Bromsten.
– Det vore en sexig efterkonstruktion att säga att det var mammas fulla bokhyllor som gjorde att jag blev språkintresserad. Men jag läste inte hennes romaner. Däremot mycket Kalle Anka och Bamse. Senare blev det Illustrerad vetenskap, berättar Erik Lundin.
I intervjuer med rapparen återkommer detaljer om familjens katastrofala ekonomi, högarna med obetalade räkningar som ofta fick både telefonen och elen att stängas av. Det hände att systrarna fick göra läxor i skenet av värmeljus.
”Allt det är Sverige. Så kan Sverige också se ut” sa rapparen i sitt sommarprat 2019.
I många av Erik Lundins låtar är berättandet djupt personligt, med rader om att växa upp som svart pojke med ”ketchup på det mesta” i ett land där vuxna skrek ”Åk hem till Afrika” åt honom på gatan. Andra gånger lånar rapparen ut pennan till dem vars berättelser behöver höras. Många gånger har han kallats ett språkrör för orten.
Jag hör en tydlig samhällskritik i dina texter. Ändå har du sagt att du inte ser sig själv som någon politisk rappare. Varför inte?
– För det finns politiska rappare som kan sin sak och det kan inte jag.
Vad är det du inte kan?
– Politik på den nivån. Alltså: ”Gör bara såhär så löser vi det”. Jag vet inte var vi ska börja …
Du pekar ut strukturella problem, räcker inte det?
– Ja, det är sant. Och det jag ser är ju resultatet av den förda politiken, som privatiseringarna och nedmonteringen av välfärden. Jag tror att det tar längre tid att bygga upp Sverige än vad det har tagit att riva ner.
”Jag är svenne-alkis”
Det senaste decenniet har dödsskjutningarna fyllt nyhetsflöden, statistik med sorgligt ansiktslösa siffror för de allra flesta. Men inte för Erik Lundin.
2016 höll rapparen sin morfar i handen på dödsbädden. Inom ett dygn fick han ett samtal om att två vänner hade blivit skjutna, en överlevde och den andra avled. Samma period dog ytterligare en vän. Det blev tre begravningar, tre torsdagar på rad.
2017 fortsatte på samma spår. På P3 Guld-galan framförde Erik Ludin låten ”Det bara blev så” bärande på en likkista. I slutet visades en vitt lakan med text i svart: ”Barn mördas i orten!”.
– Jag var frustrerad. Och det var helt fucked up, mindre än ett dygn efter galan så blev lillebrorsan till en av mina bästa barndomsvänner mördad.
Hur mådde du den här tiden?
– Ja… kefft, säger Erik Lundin.
Ordbegåvningen till trots blir det påtagligt tomt när döden kommer på tal, och blicken vänds inåt.
Det kritikerrosade debutalbumet ”Zebrapojken” kom 2019, sedan dundrade pandemin in över världen och Erik Lundins pappa gick bort i covid. Efter 2020 blev det plötsligt ovanligt tyst i rapparens kanaler. Han drog sig bort från scenen och släppte inget eget nytt under fyra år.
– Pappa var min bästa vän. Han var med på förra skivan på ett par spår, säger Erik Lundin.
Att prata om sorgen är svårt, men på det nya albumet är såren vidöppna. Som i låten ”Parmiggano”:
”mina tankar är tunga
mina nätter är långa
fortsätter dämpa min ångest
tills att jag känner mig stångad
sänker shots för att somna
Tramadol för att domna
för våra vänner är många”
Hur har din relation till alkohol och droger sett ut under åren som du har mått som sämst?
– Alla rader är ju inte självbiografiska. Men jag har ett dåligt förhållande till alkohol, definitivt. Jag är svenne-alkis och festar för mycket, som det lätt blir i musikbranschen.
Han tänker lite och tillägger:
– Och det är klart att jag har märkt att det inte bara handlar om att det är kul att dricka … Alkohol är ju en drog.
Skulle du säga att du har fastnat i ett beroende?
– Nu har jag inte druckit på länge. Det har gått i perioder under sorg och dåliga besked. Men jag märker att det är livsfarligt, och då är det bättre att försöka hålla sig borta. Andra droger har jag ingen relation till.
Du har sagt att du förmodligen har odiagnostiserad PTSD, posttraumatisk stress. Vad triggar den?
– Allt som händer där ute… säger Erik Lundin, och syftar på våldet i de utsatta områdena.
Hans gamla vänner står inte längre i centrum, men problemen och konflikterna lever kvar, berättar rapparen. Mer specifik än så vill Erik Lundin inte vara. Han ursäktar sig, vet att det är frustrerande både för journalister och nyfikna fans.
– Jag pratar kryptiskt med dig, men det måste vara så. Om jag hade sagt mer om de här grejerna hade jag säkert blivit viral. Men jag gör inte det, av självbevarelsedrift.
Hur nära har du varit någon av dem som har blivit skjutna?
– Väldigt nära. Det har varit personer jag växt upp med, sådana som är med i mina gamla musikvideor. Andra är sådana som jag växte isär med ju mer olika liv vi började leva. Det är svårt att prata om, jag blir trött.
Numera omger sig Erik Lundin mest med kreativa människor, ”sådana från trakten som lyckats och gör bra saker”: entreprenörer, sådana som driver restauranger, klädmärken eller affärer.
– Att vara omkring dem i ”svängen” är för mycket… det är deppigt. Men det är ju mina barndomsvänner och släktingar, säger han och syftar på den kriminella svängen.
”Bli inte miljonär!”
Ingen kan göra allt men alla kan göra nåt. För Erik Lundin består detta något i att bland annat undervisa ungdomar i Rosengård att skriva raptext. Men det är svårt, tycker han, att få dem att skriva om sådana ämnen som han gör.
– Vad ska jag säga till en femtonåring? Bli inte miljonär! Få inte 100 000 följare och en miljard streams! Jag förväntar mig inte att de ska orka vänta i flera år på ett genombrott som jag gjorde. För hur blir man viral? Det är genom att rappa om andra rappare, så grovt som möjligt. Det är ju reklam. Men många unga förstår inte konsekvenserna, och det kan bli väldigt tragiskt.
Vad bubblar upp inom dig när du tänker på hur svenska politiker hanterar det dödliga våldet?
– Inte så mycket längre. Jag tror att jag har blivit ganska avdomnad. Det kan kännas hopplöst och meningslöst. Men det är det ju aldrig. Det går alltid att göra någonting åt det som är fel. Det är bara så jävla mycket att städa upp.
”För några år sedan hade skivan blivit ett stort fuck you till världen” har du sagt om ditt nya album. Varför vill du inte ge ett långfinger den här gången?
– För jag är inte längre trött på allt. För det finns ändå hopp, jag har framtidstro.
Betyder det här att du är mindre arg på världen nu än vad du var för några år sedan?
– Jag var inte arg på världen, jag var trött på den. Och det är jag ju fortfarande, för titta vad som händer, kolla Palestina där människor slaktas. Som i Srebrenica, Rwanda. Sa vi inte ”Aldrig mer”? Men det kommer alltid att vara mer…
Rösten lugnar sig igen. På det personliga planet har saker ändå blivit bättre, säger Erik Lundin.
– Familjerelationer har löst sig, sådana saker. Externa omständigheter har gjort att det har blivit bättre omkring mig. Då började jag må bättre. Och jag är i grund och botten en glad person.
Låten ”Dina ögon är nakna” handlar om att måendet syns i folks blickar. Vad ser du i dina egna ögon när du kollar i spegeln idag?
– Att jag är på en bättre plats än jag har varit på många år.
Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler.
Läs reglerna innan du deltar i diskussionen.
Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.