Utrikes.

2016-11-22 08:08
  • Bild: Fredrik Sandberg/TT
  • Lena Asplund (M)
    Lena Asplund (M)
  • Åsa Lindestam (S).
    Åsa Lindestam (S).
  • Anders Schröder (MP)
    Anders Schröder (MP)
  • Mikael Jansson (SD)
    Mikael Jansson (SD)
  • Désirée Pethrus (KD)
    Désirée Pethrus (KD)

Trump tvingar fram ny försvarsdebatt i Sverige

Sveriges försvars- och säkerhetspolitik är byggd på nära samarbeten med USA och Nato. Så vad innebär det när Donald Trump tillträder som amerikansk president och informell ledare för Nato? Dagens ETC frågar experterna och partierna.

Donald Trumps seger i presidentvalet oroar många av Natos och EU:s ledare. Tidigare i år hotade Trump att inte använda artikel 5, där Natoländer lovar att skydda varandra i händelse av attack, om inte Natoländerna uppfyller sina åtaganden att lägga minst 2 procent av BNP på försvarsutgifter. Ett sådant hot skakar Nato i grunden. 


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0


– Inträffar en händelse som borde utlösa artikel 5 och det inte händer, i så fall kommer Nato inte att existera längre, säger Charlotte Wagnsson, professor i statsvetenskap på Försvarshögskolan.

– Artikel 5 är det absolut mest grundläggande syftet med alliansen.

Kan närma sig Putin

Vad exakt Trump kommer att göra som president vet ingen. Men säkerhetsanalytiker menar att det går att göra ett par antaganden. Trump kommer verkligen att kräva att USA:s allierade ska betala mer, säger Wagnssons statsvetarkollega på Försvarshögskolan Jan Hallenberg.

– Vad nivåerna sedan landar på, det får vi se.

Löften tog hit Biden

Trump, som beundrar Rysslands auktoritäre president Vladimir Putin, kommer också att söka en närmre relation till Ryssland, säger Hallenberg.

– Ryssland bör enligt honom vara USA:s allierade mot Islamiska staten, som Trump ser som det stora hotet i Mellanöstern.

Vad innebär detta för Sverige? Både den nuvarande och den tidigare borgerliga regeringen har arbetat för att fördjupa Sveriges säkerhetspolitiska band med – och beroende av – USA. Statsminister Stefan Löfven nådde framgång för bara några månader sedan när USA:s vicepresident Joe Biden besökte Sverige tidigare i år, markerade mot Ryssland och sa att Europa var "okränkbart territorium".

– Biden var här och gav Sverige en nästan-säkerhetsgaranti. Det här tror jag inte att Trump kommer att intressera sig för över huvud taget, säger Hallenberg. 

Ny svensk Natodebatt

– Sedan är Nato den stora frågan vi kommer att diskutera i Sverige, ett medlemskap kan bli än mer otänkbart med Trump, säger Hallenberg.

– Eller så kan det bli tvärtom.

Dagens ETC har frågat riksdagspartierna hur de ser på Sveriges säkerhetspolitik under Trump-eran. Sverigedemokraterna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet står fast vid sitt Natomotstånd medan Vänsterpartiets motstånd mot ett svenskt Natomedlemskap har förstärkts.

– Ska vi vara med i en militärallians med en chef – som Trump de facto är – som är så oberäknelig och oklar som Trump? Det skulle skapa osäkerhet snarare än säkerhet för Sverige, säger Stig Henriksson (V).

Lena Asplund (M) drar motsatt slutsats. 

– Nato blir ännu viktigare än att bara ha ett bilateralt samarbete med USA. Nato är en multilateral organisation, och känns mer stabilt.

Asplund påpekar att Nato leds av generalsekreterare Jens Stoltenberg, inte av USA:s president.

– Nato består av 28 länder. Det är inte så att USA har ett veto.

Vill öka försvarsutgifterna

Det argumentet ger inte statsvetarprofessorn vid Försvarshögskolan Jan Hallenberg mycket för.

– I nuvarande läge har USA en väldig makt. Det är en sak hur det ser ut formellt, men i realiteten är det USA som är klart ledande.

Åsa Lindestam (S) satt med i försvarsberedningen, den grupp som tog fram Sveriges försvarsplan för 2016–2020. Lindestam menar att inriktningen står fast: Sverige ska utveckla militära samarbeten med våra grannländer och andra länder inom EU och Nato. Syftet är att utöka möjligheterna till samarbete vid en konfliktsituation. Samtidigt ska Sverige stå fortsatt militärt alliansfritt. 

Sverigedemokraterna och Liberalerna, som står utanför överenskommelsen, driver som vanligt att Sveriges försvarsutgifter behöver öka.

– I början av 2000-talet låg försvarsutgifterna på knappt 2 procent av BNP. Nästa år kommer vi att glida under 1 procent. Det är en ohållbar politik, säger Allan Widman (L).

Vänsterpartiet menar – också som vanligt – att säkerhetsbegreppet behöver breddas.

– Det viktigaste är inte det militära försvaret utan att vi återtar ett bredare säkerhetspolitiskt perspektiv och jobbar mer med diplomati, arbete för nedrustning och avspänning, säger Stig Henriksson.

Läs vidare på nästa sida: Hur ska svensk säkerhetspolitik förändras efter valet av Donald Trump?  Påverkar det synen på ett svenskt Natomedlemskap?