ETC på plats.

2017-10-16 13:00
  • Den sunnitiska civilbefolkning som inte flytt regionen bär på vita flaggor. Bild: Joakim Medin
    Den sunnitiska civilbefolkning som inte flytt regionen bär på vita flaggor.
  • I Hawija byttes all IS-propaganda snabbt ut mot shiitiska, religiösa budskap från traktens nya härskare. Bild: Joakim Medin
    I Hawija byttes all IS-propaganda snabbt ut mot shiitiska, religiösa budskap från traktens nya härskare.
  • Soldater från shiamiliserna visar vad som varit IS avrättningsplats i Hawija. Bild: Joakim Medin
    Soldater från shiamiliserna visar vad som varit IS avrättningsplats i Hawija.
  • Soldater från shiamiliserna PMU, Popular Mobilisation Units, i irakiska Hawija. Bild: Joakim Medin
    Soldater från shiamiliserna PMU, Popular Mobilisation Units, i irakiska Hawija.
  • Förstörelsen i Hawija är omfattande och fortfarande misstänks tunnlar med IS-krigare finnas kvar under ruinerna. Bild: Joakim Medin
    Förstörelsen i Hawija är omfattande och fortfarande misstänks tunnlar med IS-krigare finnas kvar under ruinerna.

Hawija befriades från IS – men nya konflikter väntar

I förrförra veckan förlorade ­Islamiska staten sitt sista fäste i centrala Irak. Dagens ETC:s korrespondent Joakim Medin var en av de första utländska journalisterna på plats.

Lugnet är bedrägligt. Strax under ytan finns religiösa motsättningar, hämndkänslor och kampen om resurser.

En lång konvoj av bilar dundrar fram i det torra landskapet längst söderut i den irakiska Kirkukprovinsen. Pickups med Kalasjnikovviftande soldater och maskingevär monterade på flaken tar täten. Snart viker konvojen av norrut i riktning mot staden Hawija. Vi passerar ruinerna av små byar, av sprängda broar, samt de ännu rykande tankbilarna som Islamiska statens krigare desperat satte eld på för att försvåra sikten för koalitionens bombplan. Det hjälpte föga.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Den 5 oktober förklarade den irakiska armén staden Hawija med närområde som befriat från IS. Hawija var IS sista fäste i centrala Irak och deras enda kvarvarande territorium är nu en sträcka längs den syriska gränsen.

Dagens ETC är en av de första utländska medierna som når det befriade Hawija, inbäddad hos en turkmensk division i de irakiska shiamiliserna (PMU). Här går det genast att hitta frön till nya konflikter.

Sunniterna kunde stanna

– Vi välkomnar dig, Husayn! Vi välkomnar dig, Husayn!

Hungriga barn utan skor på fötterna står vid vägkanten och ropar, när vi rullar in mot Hawija. PMU-soldaterna kastar ut mat och vatten till dem. Barnen är sunnimuslimer och därför ­kunde deras familjer leva kvar i sina hem i stället för att ­fördrivas, när IS erövrade regionen.

Fram tills för bara några dagar sedan hade IS utfärdat dödsstraff till alla som här hyllade Husayn ibn Ali, sonen till den första shiamuslimska imamen Ali. IS ser shiiter som kättare. Men barnens föräldrar vet vad för slagord som nu ska ropas för att man ska stå på god fot med shiamiliserna.

Bara några dagar har passerat sedan IS kontrollerade den här platsen, men det är redan mycket svårt att hitta en enda IS-symbol. All propaganda har bytts ut mot PMU-propaganda och shiitiskt religiösa symboler och slagord på flaggor, bande­roller och graffiti.

IS lyckades under 2013 vinna ett folkligt stöd hos många sunnimuslimer i Hawija, som var missnöjda med regeringen och att shiiterna inte ville dela med sig tillräckligt av makten i landet. Hawija efter befrielsen visar hur både den situationen och landets djupa sekterism bara förstärkts ytterligare. Med lite otur skapar det grogrund för ett nytt sunniuppror.

Omstridda oljekällor

När Dagens ETC möter generalmajor Abu Rida al-Najjar som för befäl över PMU:s turkmenska division i norra Irak, försäkrar han dock att man kommer fokusera på stabilisering och återuppbyggande av landet. Man tänker samarbeta med de lokala sunniarabiska stammarna och stödja dem, inte hämnas på dem.

– Befrielsen av Hawija är väldigt viktig. Många människor har flytt från området under de senaste veckorna och vi ska se till att de kan återvända hem. Sedan kommer vi att behöva fortsätta kämpa mot IS ideologi.

Abu Rida al-Najjar berättar att mindre grupper av IS-krigare retirerat upp i de närliggande Hamrinbergen och gömmer sig där. PMU kommer nu att etablera militära baser både i Hawija och i Hamrin för att kontrollera områdena militärt.

Även kurdiska ledare gör dock anspråk på Hamrinbergen som en naturlig gräns mellan ett självständigt Kurdistan och Irak, samtidigt som regionen mellan Hawija och de kurdkontrollerade delarna av Kirkukprovinsen innehåller jättelika oljekällor. Kurderna har också under kriget tagit kontrollen över ett flertal oljekällor, både för att skydda dem från IS och för att exportera olja till Turkiet. Abu Rida al-Najjar insisterar på kurderna ska återlämna oljekällorna till den irakiska staten.

– Enligt Iraks konstitution ska oljan kontrolleras av regeringen och det statliga oljebolaget, som tillhör oljeministeriet. Det pågår förhandlingar bakom stängda dörrar med kurderna för att de ska överlämna dem igen. Kanske känner folk oro för framtiden, men jag tror att det kommer gå att hitta en lösning.

I fredags annonserade dock en irakisk general att den armén påbörjat en militär operation för att ta tillbaka de positioner man hade i Kirkuk före kriget mot IS, som kurdiska peshmergastyrkor sedan 2014 kontrollerat. Upptrappningen har fått både internationella bedömare och lokalbefolkning att frukta militära strider mellan både kurder, de halvt privata shiamiliserna och den irakiska armén, i Kirkukprovinsen.

”Tjuvar och kriminella”

Från Hawija åker konvojen med PMU och generalmajor Najjar vidare till en liten by för att träffa den lokala sunniarabiska stammen Albu Jubur. Det är ett viktigt möte. PMU måste bygga allianser med sunnitiska grupper för att förhindra kommande ­oroligheter över maktdelningen. Albu Jubur ser ­kanske också en fördel i att tidigt bygga nära band till traktens nya härskare.

Stammens överhuvud sheikh Kamil bär pilotglasögon och en militär uniform i stället för traditionella arabiska kläder. Omgiven­ av ­shiasoldater säger han att det inte berodde på den shialedda regeringen att vissa sunni­stammar anslöt sig till IS uppror.

– Det berodde enbart på deras låga sociala status, det var tjuvar och kriminella som anslöt sig. Jag tror att sådana människor finns i hela världen? Det berodde på problem inuti våra egna stammar, men vi bär inget ansvar för det. Nu måste vi tjäna vårt land och vårt folk och bygga upp våra hem.

Stam kräver blodspengar

Problemen finns bara mellan politiker och inte mellan vanligt folk, hävdar sheikh Kamil. ­Viktigast nu är att infrastrukturen byggs upp igen samt att alla människor som flytt kriget ska kunna återvända hem igen.

Men då väntar ytterligare utmaningar. På eftermiddagen stannar vi till i en annan liten by, vars invånare för första gången träffar de shiitiska befriarna. Männen får röka cigaretter, kvinnorna ululerar och skär genast halsen av tre får för att förbereda en brakmiddag. Sedan kommer tårarna. Alla i byn har förlorat anhöriga.

– IS avrättade alla mina tre ­söner. De hade jobbat som ­poliser tidigare, säger Farha, en äldre kvinna med hennafärgat hår och traditionella tatueringar.

Byborna menar att deras mördade anhöriga hade avgivits av en rivaliserade grannstam, som nu flytt från trakten. Nu utkräver byborna hämnd ifall de någonsin återvänder igen, i form av traditionella ”blodspengar” från anhöriga till IS-medlemmar eller genom att själva begå mord.

Så ser ytterligare en utmaning ut efter IS, i ett Irak präglat av trauma, sekterism och ­ekonomisk-politiska intressen.

Anklagas för tortyr

Omkring 40 olika miliser ingår i Hashd al-Shaabi, eller PMU som de kallas på engelska. PMU inne­håller ett fåtal sunnitiska, yezidiska och assyriska element, men domineras stort av Iranstödda shiagrupper. PMU bildades på sommaren 2014 efter att den högste shiamuslimske ledaren i Irak, ayatollah Ali as-Sistani, utfärdat ett religiöst dekret som uppmanade till kamp mot Islamiska staten (IS).

Sedan dess har miliserna kämpat sida vid sida med den reguljära irakiska armén. Flera PMU-miliser har anklagats för att ligga bakom omfattande plundring, rättslösa gripanden, tortyr och mord mot sunnimuslimsk civilbefolkning.

Irak har 3,2 miljoner internflyktingar och elva miljoner människor i behov av hjälp från FN:s flykting-, mat- och utvecklingsorgan. Både FN-organen och den irakiska regeringen har beskrivit internflyktingarnas­ återvändande hem som en nyckel för att få mer stabilitet i landet. Samtidigt har FN-organen och andra bedömare varnat för att vendettor och den religiösa sekterismen i landet kraftigt kommer försvåra detta.