Den 1 januari 2005 togs arvsskatten bort i Sverige. Dem 1 januari 2007 avskaffades förmögenhetsskatten. Den 1 januari 2008 togs fastighetsskatten bort. Den 1 januari 2013 sänktes bolagsskatten rejält. Sedan 2007 har fem jobbskatteavdrag genomförts som gett mer till de som redan har. Och så vidare.

Och nu visar det sig att inkomstskillnaderna är på samma nivå som de var 1947.

Bara en komplett idiot kan förvåna sig över att ojämlikhet är ett växande problem i Sverige – och världen. För det är en global trend. Under efterkrigstiden jämnades klyftorna ut på många håll, i synnerhet i Sverige, och trenden höll i sig fram till åttiotalets början. Sedan lämnades marknaden mer och mer ifred.

Ökande inkomstklyftor blir abstraktioner i statistiken. Men i det verkliga sociala livet leder ojämlikhet till direkta kroppsliga reaktioner. När två individer möter varandra på en gata tar det bara ett par sekunder att värdera var på statusskalan de befinner sig. Sådana värderande blickar blir allt viktigare i ett alltmer ojämlikt samhälle. Det är ett samhälle där människor i allt mindre grad kommer att lita på varandra. Det finns ett gammalt indianskt ordspråk som lyder: det leende du sänder ut återvänder till dig. Men färre leenden återgäldas i ett ojämlikt samhälle.

"Vi måste få det socialdemokratiska partiet att skämmas över att de inte ens vågar säga nej till femte jobbskatteavdrag!"

Jag skriver det här på årsdagen av Husbykravallerna. Jag ser dessa kravaller – som förekommit på många ställen i Europa – som protester mot en växande ojämlikhet.

Växande ojämlikhet är ett globalt fenomen. När kapitalismen lämnas orörd drar inkomstskillnaderna iväg. Thomas Piketty, den franske ekonomen, har beskrivit det bra. Han föreslår ökade kapitalskatter som botemedel. Men vurmen för Piketty räcker inte. Under hans analyser bultar Marx och en idé om att bara mer djupgående ingrepp i ägandet kan häva ojämlikheten.

Vi måste rasa mot ojämlikheten! Vi måste få det socialdemokratiska partiet att skämmas över att de inte ens vågar säga nej till ett femte jobbskatteavdrag! Vi måste betrakta skillnader i lön mellan män och kvinnor som en av vår tids stora sjukdomar! Vi måste uppröras över privatiseringarna av välfärden som lägger mer och mer pengar i händerna på en liten procent kapitalägare som därmed ökar ojämlikheten!