BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Under den här tiden går det att läsa varje dag om olika knep man kan ta till för att fixa månaden. Ni vet, ta sig igenom den utan att gå i personlig konkurs, svälta, äta havregrynsgröt till middag varje dag och så vidare. Nästan alla tidningar har listor som klickbete: ”Så klarar du årets fattigaste månad”, ”Här är knepen för att klara januari” och till och med ”Så blir du vinnare på årets fattigaste månad”. Knepen och tipsen byter av varandra och samlas ihop i ett crescendo av bra tips för folk som redan vänder på slantarna.
I en tidning tipsar en privat tjänsteman på storbanken Nordea om lämpliga åtgärder för privatpersoner som vill överleva januari månad. Man kan lägga om sina telefon- och tv-abonnemang. Börja ”dela bil” och äta tillsammans med andra. Låna istället för att köpa. Sälja kläder och guld. Ta med lunchlåda, ha picknick istället för att gå på restaurang (picknick i januari, härligt va?). Plocka ut pengar ur buffertkontot – som om alla hade ett buffertkonto med pengar som bara ligger där och frodas, liksom.
I andra tidningar tipsas det vidare. Sälj möbler, sälj tv:n eller varför inte panta in både möbler, guld och tv. Det är det många som gör. Januari är pantbankernas högtidsmånad, enligt Pantbanken Sverige.
Det går också att tillfälligt stoppa sitt sparande. Spara in på sparandet alltså. Och så är januari månaden då många kan tänka på att anamma ”enklare levnadsvanor” och tömma frysen på grejer att laga lunchlådor och storkok av, för att inte tala om att prova-på-träna gratis på gym och ringa sin bank och be om hjälp med att lägga om lånen (det tipset kommer som av en händelse från en banktjänsteman). Och glöm inte att det kanske går att dela upp räkningar på flera månader.
Visst hade det varit bra med tips, om det hade varit så att det var en unik händelse, en engångsföreteelse, att ekonomin inte går ihop. Men det är det inte. För folk har det inte bara knapert i januari utan i februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november och december också.
Medan jag skriver detta säljs en bostadsrätt på fyra rum och kök i närområdet. För nästan fem miljoner. Det är nära 700 000 kronor mer än vad en exakt likadan bostadsrätt såldes för för bara fem månader sedan.
Sveriges storbanker badar i pengar och svenskarnas bolån är den stora kassakon. Priserna på boenden går upp oavbrutet i stora delar av landet och peakar i storstäderna. Detta samtidigt som det råder enorm bostadsbrist och hyresrätter säljs bort. Det är ett drömläge för bankerna som gör miljardvinster. I höstas gjorde Swedbank rekordvinst. Och det går bra för bolagen också. Och för aktieägare, vd:ar och riskkapitalister.
Men tillbaka till de allt handlar om. Sveriges löntagare. De som drabbas av årets tuffaste månad, måste betala sjukliga summor för att över huvud taget kunna ha tak över huvudet och som fick en snittlöneökning på runt 2,1 procent under 2016, som Medlingsinstitutet slog fast precis innan det nya året trädde i kraft. 2,1 ynka procent. Det är lågt. Särskilt med tanke på att det medan lönerna inte ökar nämnvärt mycket råder brist på arbetskraft i många branscher.
Nu går Sverige in i en ny stor avtalsrörelse och arbetsgivarna har bara alarmerande dödsstatistik och becksvarta prognoser att visa. Ekonomin har passerat sin topp. Lönerna har ökat för fort. Produktiviteten har ökat för lite. Sveriges arbetare arbetar för lite, för dåligt, ineffektivt och långsamt och tar, med andra ord, för mycket betalt för det.
Sveriges direktörer ska inte behöva tigga sig fram. Marknaden måste få fortsätta frodas! Om marknaden inte mår bra gör du, ja precis just du, det fanimej inte heller.
Nej, nu gäller det för svenska löntagare att bara helt enkelt ta sig i kragen. Kämpa vidare i det här samhället, leverera effektiv produktion och överleva januari månad och resten av månaderna trots att det känns svårt.
Och inte tänka på vad som är så uppenbart: att vi knappast behöver några tips på hur vi ska klara januari, vända på slantar, sälja kläder och laga lunchlådor.
Vad vi behöver är en helt ny ekonomisk ordning.
När kommer tipsen om den?
