BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Enligt en ny FN-rapport har utsläppen legat på samma nivå sedan 2014. Anledningen är att ökade investeringar i förnybar energi har gett rekordlåga priser, vilket konkurrerat ut mycket av satsningarna i fossiler. Investeringar spelar all roll för att kunna ställa om. Utan investeringar i det hållbara kommer vi inte ha något att ställa om till, och det krävs stora investeringar och tydliga direktiv för att sätta igång omställningen vi krävs.
Ett exempel på det är en debatt om biobränsle som pågått den senaste tiden. Idag blandas allt mer rester av palmolja in i biobränslet, vilket knappast är hållbart. Palmoljan bidrar till skövling av regnskog med brutala konsekvenser för klimat, miljö, djur och befolkning. Att priset för att minska Sveriges transportutsläpp ska vara skövlad regnskog är lika absurt som att investera det vi ska leva på i framtiden i saker som utmanar vår framtid.
Det är däremot så det ser ut nu, men det finns saker som görs för att motverka det. För att bekämpa inblandningen av palmolja har regeringen velat införa krav på spårbarhet för palmoljeresterna – något som branschen inte kommer kunna leverera på flera år. Resultatet skulle alltså vara att palmoljan fasades ut.
Men samtidigt som regeringen fasar ut palmoljan har de infört krav att årligen blanda in alltmer biobränslen i bensinen, vilket kallas reduktionsplikt. De två sakerna skapar en konflikt, för stoppet av palmoljan gör att reduktionsplikten inte kommer kunna uppnås. Anledningen är att vi ännu inte har tillräcklig produktion av hållbart biobränsle.
Så det kommer bli svårare att minska utsläppen, men att godkänna palmoljan skulle knappast motivera till ökade investeringar i det dyrare och mer hållbara biobränslet. Snarare skulle det öka efterfrågan på palmolja i Indonesien, medan vi skulle klappa oss på axeln för minskade utsläpp i Sverige. Lösningen är – precis det som regeringen försöker tvinga fram – mer investeringar i det hållbara.
Och det krävs enorma mänger av det. Vi vill ha en fossiloberoende fordonsflotta till 2030, och för att upprätthålla vår nuvarande trafik krävs enorma mängder hållbart biobränsle. Självklart finns det en förhoppning om att vi kommer transportera oss mer effektivt då, men sanningen är ändå att vi behöver investera i hållbart biobränsle idag.
Då duger inte ökade investeringar i fossil produktion överhuvudtaget, och ska än mindre accepteras av pensionsbolagen. För samtidigt visar den tidigare nämnda FN-rapporten att världens länder är långt ifrån att nå utsläppsmålen i Parisavtalet. Istället är vi på väg mot katastrofala tre grader. Vi snackar mer torka, översvämningar, konflikter, svält och vattennivåhöjning. Atmosfärens koldioxidhalt ökade rekordsnabbt förra året till nivåer världen inte sett på tre miljoner år.
Till nästa sommar införs ökade hållbarhetskrav för AP-fonderna, men kraven har fått kritik för att vara för mesiga. För även om kraven stärks ställs inte krav kring att använda Parisavtalet som grund, något som går – sjunde AP-fonden har gått före och infört det av sig själv. Under tiden verkar resten av AP-fonderna inte känna något behov av särskilt mycket hållbarhets- och etiktänk.
För nu ökar fjärde AP-fonden sina investeringar i Lundin Petroleum, ett företag vars styrelseordförande Ian Lundin och vd Alex Schneiter sedan november är delgivna misstanke om medhjälp till grovt folkrättsbrott. Under stämman röstade de om huruvida offren skulle få ersättning, vilket ingen av AP-fonderna röstade för. Nu satsar företaget på att utvinna olja i Arktis.
Våra 1 600 miljarder i pensionspengar har bidragit, bland annat genom Lundin petroleum, till ökande utsläpp och grova kränkningar av mänskliga rättigheter. Att göra så de istället bidrar till hållbarhet är en viktig bit för att klara av omställningen, men också det enda rimliga. Vi måste kräva att pensionsbolagens investeringar utgår från Parisavtalet.
Det är vårt jäkla ansvar.
