Klimat.

2017-03-01 14:00
  • Konsumentens val av färdmedel till butiken stod för hela 22 procent av plaggets miljöpåverkan, enligt Sandra Roos studie.  Bilder: TT
    Konsumentens val av färdmedel till butiken stod för hela 22 procent av plaggets miljöpåverkan, enligt Sandra Roos studie.
  • Sandra Roos.
    Sandra Roos.

Resan till klädaffären – en stor klimatbov

Glöm det gamla hushållstricket att tvätta kläderna i 30 grader för att rädda miljön. Chalmersforskaren Sandra Roos har i en ny avhandling visat att just tvätt och torkning ger en förvånansvärd liten miljöpåverkan. 

Värre är det med hur man tar sig till klädbutiken.

Sandra Roos har i sin avhandling tittat på hur stor miljöpåverkan ett klädesplagg har under hela sin "livstid". Absolut störst andel står produktionen för med 70 procent av plaggets totala klimatpåverkan. Sedan står "tvätt och tork" samt "distribution" för 3-4 procent vardera. Men det som verkligen förvånade Sandra Roos var att konsumentens val av färdmedel till butiken stod för hela 22 procent av plaggets miljöpåverkan.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


– Säg att man tar sin miljöbil och åker 19 kilometer till butiken, då har bilen påverkat miljön lika mycket som tillverkningen av en t-shirt. Och då krävs det alltså att man kör miljövänligt. Tar man sin två tons SUV till affären så blir miljöpåverkan ännu större, säger Sandra Roos.

Klädkonsumtionen utgör inte en liten del av allt som påverkar miljön, den kommer precis efter de tre största klimatbovarna i Sverige: bilen, biffen (köttkonsumtionen) och bostaden. Svenskar står sig också rätt dåligt i en internationell jämförelse, berättar Sandra Roos, eftersom vi handlar så mycket kläder. 

– Vi köper i genomsnitt tio kilo kläder om året, sedan tillkommer hemtextiler. Det är flera kilo mer än många andra länder, även om vi kan se att man i till exempel USA är ännu sämre, säger hon.

Mycket fokus på temperatur

Klädproduktionen har varit väldigt uppmärksammad i media, men då har fokus snarare legat på arbetsvillkor och sociala förhållanden för dem som framställer plaggen än hur själva produkten påverkar miljön. Sandra Roos tror att vi i Sverige dessutom har fått extra svårt att se klädernas klimatpåverkan efter att produktionen flyttades till utlandet.

– Tidigare kunde man säga att man såg i floderna vilken färg årets mode skulle ha på grund av alla kemikalier som läckte ut i vattnet. Nu är det floder i u-länder som färgas i stället. Jag tycker att vi pratar för lite om det och vi har på något sätt snöat in på att man ska tvätta i 30 grader för att rädda miljön istället. Det har jag visat i min forskning att det inte är lösningen, säger Sandra Roos.

Varför har en sådan grej som tvättemperaturen fått så stor spridning istället för det verkliga problemet då?

– Jag tror att det har att göra med att det är något som är lätt att påverka för konsumenten. Vi människor vill ju göra saker, och det är nästan viktigare att vi gör något än att det vi gör ger resultat. Det är bättre att göra något meningslöst än att inte göra något alls.

Ett sätt att minska miljöpåverkan hade kunnat vara e-handel. Ett sätt att shoppa som sprider sig i rekordfart och innefattar både kläd- och hushållsinköp.

– Generellt är det ett väldigt bra alternativ, men bara om det inte leder att man köper kläder som man gillar mindre och därmed använder mindre, eller returnerar många plagg. Hos de största e-handelsföretagen är det inte självklart att returnerade kläder går ut till försäljning igen, säger Sandra Roos. 

Avhandlingen som Sandra Roos har tagit fram ska nu göras om till ett verktyg som klädföretagen kan använda för att se över sin produktion och sina processer. 

– Jag tror det kommer bli en aha-upplevelse att man över huvud taget kan mäta kvantitativt vilken miljöpåverkan olika tekniker har. Som det är idag mäter man sällan om det blir någon förbättring miljömässigt med ny teknik, säger hon.

Fem tips

1. Titta efter miljömärkningar. Den största miljöpåverkan sker i produktionen mellan fiber och plagg och miljömärket betyder att själva produktionsprocessen har varit bättre.

2. Se över hur du tar dig till butiken och vilka köpvanor du har. Storhandlar du? Åker du på långa bilturer för att köpa kläder?

3. Undersök vilka kemikalier som finns i kläderna. Om man köper ytterkläder kan man undvika de värst fluorbehandlade plaggen.

4. Köp färre nya kläder. Köp på second hand eller ha dina kläder längre. 

5. Undersök vad affären har för miljöprofil och vilka varumärken som har ett gediget miljöarbete.

Fakta

100 – 200 gånger håller ett plagg att användas.

50 nya plagg köps av genomsnittssvensken per år.

3% – så stor andel av klädernas totala miljöpåverkan kommer från tvätt och torkning.

70% – så stor andel av klädernas miljöpåverkan står produktionen för.

22% av ett klädesplaggs miljöpåverkan orsakas av kundens sätt att färdas till butiken för att köpa det.