Klimat.

2017-11-02 14:00
  • En majoritet av alla städer i världen har dålig luftkvalité.  Bild: AP/TT
    En majoritet av alla städer i världen har dålig luftkvalité. 
  • Stigande temperaturer ökar risken för undernäring.  Bild: Rebecca Blackwell/AP/TT
    Stigande temperaturer ökar risken för undernäring. 

Klimatförändringarna – ett hot mot den globala folkhälsan

Luftföroreningar, ökad spridning av sjukdomar, fler värmeböljor och minskad jordbruksproduktion. Nu visar en ny rapport hur den globala hälsan påverkats av klimatförändringarna – om inget görs kan de senaste 50 årens framsteg inom global hälsa undermineras.

Redan idag är konsekvenserna av klimatförändringarna stora för den globala hälsan. Det visar den nya rapporten Lancet countdown on health and climate change. Forskare från 26 olika organisationer tecknar tillsammans en dyster bild över hur folkhälsan världen över påverkas.


VAR MED OCH BRYT MEDIEMONOPOL

Teckna en prenumeration på din lokala ETC-tidning


Dålig luft i många städer

Bland annat har de kommit fram till att 87 procent av städerna i världen har en luftkvalité som bryter mot Världshälsoorganisationen WHO:s riktlinjer för luftföroreningar. Klimatförändringarna har också påverkat jordbruket – de senaste 15 åren har den globala jordbruksproduktionen minskat med nästan sex procent.

Fortsätter temperaturerna stiga väntas produktionen minska ytterligare, till exempel räknar man med att risproduktionen minskar med elva procent för varje grad celsius av global temperaturökning. Därmed ökar risken för undernäring.

­– Den här rapporten visar tydligt hur klimatförändringar redan idag påverkar hälsan hos befolkningar över jorden. Samtidigt är det viktigt att poängtera att samhällen med minst klimatpåverkan och särskilt utsatta människor drabbas oproportionerligt hårt, säger Joacim Rocklöv, docent vid enheten för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.

Utsatta drabbas hårdast

Just undernäring väntas bli den allra största hälsoeffekten av klimatförändringarna. Men det är inte bara det som kommer att drabba människor i utsatta delar av världen, de löper också allt större risk att utsättas för värmeböljor och denguefeber. Redan idag kan man konstatera att myggors förmåga att sprida denguefeber har ökat i och med klimatförändringarna.

Dessutom drabbas den fattigare delen av världen i högre grad av väderrelaterade katastrofer – sedan år 2000 har antalet sådana ökat med 46 procent. Fortsätter utvecklingen hotar de senaste 50 årens framsteg inom global hälsa att undermineras.

– Vi har bara börjat se konsekvenserna av klimatförändringarna. Tidigare än vi kan ana kommer vi att nå en brytpunkt, där vi inte kan hejda effekterna längre, säger professor Hugh Montgomery, The Lancet Countdowns vice ordförande, till The Independent.

Samtidigt poängterar ännu en forskare att det fortfarande går att göra något.

– Vi har fortfarande möjlighet att vända en stundande akut hälsosituation till detta århundrades viktigaste framsteg för global hälsa. De hälsomässiga och ekonomiska fördelarna av att agera är enorma, säger Peter Byass, professor i global hälsa vid Umeå universitet.

Andra slutsatser från rapporten

Mellan 2000–2016 ökade antalet människor som var exponerade för värmeböljor med ungefär 125 miljoner.

Under 2015 kunde över 803 000 fall av för tidigt födda i 21 asiatiska länder kopplas till luftföroreningar från kolkraft, transport och användning av fossila bränslen i hemmet.

Under 2016 resulterade extrema väderhändelser i ekonomiska förluster på 129 miljarder dollar.

Om inte åtgärder vidtas för förhindra att polarisarna smälter kommer över en miljard människor behöva migrera inom de närmaste 90 åren som en konsekvens av stigande havsnivåer.

Lancet countdown genomförs i samarbete med Världshälsoorganisationen, WHO, och Världsmeteorologiska organisationen WMO.