BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

– De flesta anser att de själva bidrar till miljöproblem genom sin livsstil, men de känner sig maktlösa inför hur de kan ändra på det. Många vill gärna göra fler miljövänliga saker, men inte om de kräver mycket socialt eller ekonomiskt – de efterfrågar miljövänliga och hållbara trender och till och med lagar som gör det svårt eller rent av omöjligt att göra fel, berättar Kramming.

Hur ser ungdomarna på planetens framtid?

– De ser en trend som går åt fel håll, en framtid med miljökollaps, kaos, dystopi. De tror att allt och alla kommer att dö ut. Därför avleder de ofta diskussionen så att den handlar om andra saker, miljöfrågor upplevs som jobbiga.

”Fokusera på processen”

Detta betydde dock inte att ungdomarna inte var medvetna och kunniga när det gäller miljöfrågor.

– Jag märkte att de var väldigt medvetna om vad de kunde göra i det lilla, de känner också till förnybara energikällor och vilken skillnad de kan göra. Det som behövs är inte mer information om hur man kan göra som individ, men det som finns mellan individnivån och det globala nämner ungdomar inte, där behövs mer kunskap, säger Kajsa Kramming.

Ett annat problem är att miljöfrågor inte upplevs som aktiva politiska frågor, att de inte diskuteras på samhällsnivå:

– Det är stor skillnad mot till exempel jämställdhetsfrågor och hbtq-frågor – där upplever ungdomarna att utvecklingen är positiv. Miljön är raka motsatsen, där ser de bara negativa utvecklingar.

Hon menar att det därför är viktigt att vi inte stirrar oss blinda på målen.

– Det är viktigt att fokusera på processen, säger hon.

I helgen marscherade tusentals för klimatet på olika håll i Sverige. Kan sådant hjälpa mot känslor av hopplöshet?

– Det visar ju makthavare att det finns en opinion och det finns kraft i att vara många samtidigt som det kan kännas skönt att man har deltagit i positiva handlingar. Men samtalet behövs kontinuerligt i vardagen, vid middagsbordet, i skolkontext och i media.