Klimat.

2014-11-24 15:40
Nyligen påstod en forskargrupp att ekologisk odling är sämre för klimatet. Men de får mothugg av andra forskare.  Bild: TT
Nyligen påstod en forskargrupp att ekologisk odling är sämre för klimatet. Men de får mothugg av andra forskare.

"Därför har SLU-forskarna fel om ekologiska maten"

Ekologisk odling leder till svält, skördarna innehåller gift och metoden minskar inte övergödande kväve­utsläpp.
   Det skrev nyligen en forskargrupp vid SLU i en uppmärksammad debattartikel.
   Men många av deras påståenden är starkt ifrågasatta.

Det har gått en vecka sedan en forskargrupp vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, skrev en uppmärksammad debattartikel i Svenska Dagbladet där de kritiserade vurmen för ekologisk odling. De tre forskarna Holger Kirchmann, Lars Bergström och Thomas Kätterer samt Rune Andersson, före detta programchef vid SLU menar istället att ekologisk odling leder till svält. Resonemanget bygger bland annat på att ekologisk odling ger mindre skördar än konventionell – enligt forskargruppen minskar skördarna mellan 30 och 60 procent beroende på vilken gröda det handlar om. De skrev också att ekoodling inte minskar utsläppen av näringsämnen till yt- och grundvatten och att ekoodling inte är klimatsmart.

Flera rapporter visar på motsatsen

Men deras påståenden står långt ifrån oemotsagda. En rad andra forskningsrapporter visar istället på att den ekologiska odlingen kan motverka svält, skapa mindre övergödande kväveutsläpp och innehåller mindre gifter.

Påståendet om svält är problematiskt på flera sätt. Dels visar nyare statistik på att ekologisk odling i vissa fall kan nå upp till 90 procent av de konventionella odlingarnas skördar. Men det är också missvisande att påstå att de svenska siffrorna är direkt applicerbara på de länder där svälten de facto är ett hot. För tvärtemot var debattartikeln låter påskina finns det många studier som visar att när mindre jordbruk i utvecklingsländer lägger om så ökar skördarna bara på några år. Exempelvis kom FN:s miljöprogram 2008 med en rapport som visade att omställningen till ekologiskt jordbruk gav större livsmedelstrygghet och mer varierad kost hos lantbrukarfamiljerna.

– Det handlar om att rotera grödor och på olika sätt förebygga angrepp. Den kunskapen kan förbättra situationen för livsmedelsförsörjningen för många. Då är det väldigt enkelspårigt att utgå från skördesiffror i Sverige. Det är ett dåligt teoretiskt resonemang att skala upp statistiken från Sverige och säga att ekologisk odling riskerar livsmedelsförsörjningen i världen. Man har inte gjort en grundlig analys, säger Maria Wivstad, föreståndare för Centrum för ekologisk produktion och konsumtion på samma lärosäte som Svd-debattörerna.

”Bygger på officiell statistik”

Också den hittills största tvärvetenskapliga utvärderingen av jordbruket i världen, Agriculture at a Crossroads, som gjordes mellan 2002 och 2006 på initiativ av Världsbanken och ett antal FN-organ, visar att det finns många exempel runt om i världen på att ekologiska omställningar lett till stora skörde­ökningar.

När Dagens ETC pratar med Lars Bergström håller han dock fast vid ståndpunkterna i artikeln. Om påståendet att mängden grödor som produceras blir 30 till 60 procent lägre med ekoodling säger han så här:

– Vi bygger på den officiella skördestatistiken. Om man mäter hur det ser ut på olika gårdar kan man få olika resultat av olika skäl. Men långsiktigt säger skördestatistiken oemotsägligt att skördarna är mindre. Det går inte bara att vifta bort. Vi räknar med alla grödor och hela Sverige. Allt är inkorporerat i vår statistik, säger han.

Det är inte första gången forskarkvartetten argumenterar emot ekologisk odling. Redan för fem år sedan gick gruppen ut med att det ekologiska jordbruket inte rådde på problemet med övergödning. Även den gången fick de mothugg. Maria Wivstad var en av forskarna bakom en studie som då var Sveriges största och visade att ekologisk produktion gav lägre risk för övergödning. Så här säger hon i dag:

– Åtminstone när det gäller viss typ av produktion så finns det starka indikationer på att det är lägre läckage, men vi kan i dag inte mäta hela gårdar.

Lars Bergström menar dock att hans och kollegornas statistik är den mest pålitliga.

– I den andra studien mäter de inte läckage. Det har vi gjort i 30 år. Deras metod handlar om att titta på hur mycket som går in och ut i jordbruket och det däremellan klassas som läckage. Det är inga mätningar.

En annan av invändningarna som forskargruppen har mot ekologisk odling är att även ekologisk mat innehåller gifter. Enligt Maria Wivstad är det grovt överdrivet.

– Växter innehåller en stor mängd ämne som också kan vara giftiga i höga koncentrationer men det är ingenting som kan jämfras med innehåll av bekämpningsmedel. Ekologiska spannmål har också lägre halt av vissa svamptoxiner, säger Maria Wivstad.

När det gäller mängden gifter i den ekologiska maten säger Lars Bergström att skillnaden mellan mängden gift i ekologiskt jordbruk jämfört med konventionellt är mycket små.

– Det är lite som att sila mygg och svälja kameler, säger han.

Maria Wivstad tycker dock att forskargruppen har en allt för snäv analys. Det gäller bland annat farorna med giftiga bekämpningsmedel som använts i konventionell odling.

– Man kan inte säga att det är en akut risk, men det finns frågetecken när det gäller långsiktiga risker. Man måste se frågan om ekologisk odling ur ett helhetsperspektiv, inte bara Sverige. Vi vet också att hos vissa grödor som behandlats med bekämpningsmedel anpassar sig svampen som angriper och blir mer motståndskraftig. Det är en återvändsgränd, säger hon.

Debatt som pågått länge

Kirchmann, Bergström, Kätterer och Andersson har flera gånger tidigare gått ut med att ekologisk produktion med organiskt gödsel ger lika stort eller större näringsläckage som konventionellt jordbruk. Forskarna fick dock mothugg 2009 i en rapport från en annan forskargrupp vid SLU, som i den största studien i Sverige kom fram till att risken för utsläpp av övergödande kväve är mindre vid ekologisk odling än konventionell.

Även frågan om att även ekologisk mat innehåller gifter har varit uppe på forskarnas agenda tidigare. Vad som inte nämns i deras färskaste debattartikel är att det rör sig gifter som växterna själva producerar.

Enligt en rapport från Jordbruksverket var 465 000 hektar, 15 procent av landets jordbruksmark, ekologiskt certifierade 2012. Enligt samma ­rapport bör den siffran öka till minst 20 procent år 2020.