Klimat.

2017-11-01 05:30
Bild: Fredrik Sandberg/TT

Biobränslen kan leda till ökade utsläpp

Sverige sätter stort hopp till att bioenergi ska kunna ersätta den fossila energin och rädda klimatet. Men forskare och miljöorganisationer varnar för att resultatet kan bli ett annat.

”Bioenergi kan tvärtom leda till ökade utsläpp jämfört med fossil energi”, säger Linde Zuidema på den internationella organisationen Fern, som bevakar EU:s skogspolitik.

Det råder numera konsensus om målet. Alla fossila bränslen måste fasas ut till år 2050 för att klimatmålen i Parisavtalet ska kunna nås. För att det ska lyckas sätts nu allt större hopp till bioenergin. Den marknadsförs som en förnybar, klimatneutral och ”grön” energikälla som ska föra oss in i framtiden.

Den svenska regeringen har slagit fast att Sverige ska nå målet att bli en fossilfri nation redan år 2045. För det krävs att andelen förnybar energi fortsätter att öka, och här sägs biomassa från skogen, som utgör ungefär 80 procent av all bioenergi i Sverige, spela en avgörande roll.

Den ökade användningen av bioenergi välkomnas av branschen.

– Bioenergi är en väldigt bra förnybar energiform. Hållbar bioenergi leder aldrig till ökade utsläpp, tvärtom samlar biomassan på jorden just nu in 30 procent av alla årliga koldioxidutsläpp, säger Gustav Melin, vd för Svenska bioenergiföreningen.

– Plantorna är en del av kretsloppet där vi kan utnyttja den energi som binds in från solen. För att vi ska nå klimatmålen inom rimlig tid är bioenergi det absolut snabbaste och billigaste sättet. Utan bioenergi kommer det att ta betydligt längre tid.

Växande kritik

Men många av de ”sanningar” som hörs i debatten om bioenergi ifrågasätts nu från forskar- och miljöorganisationshåll – som till exempel att bioenergi skulle vara koldioxidneutralt. Detta grundar sig på antagandet att de utsläpp som sker vid förbränning av biomassa kompenseras av återväxande skog och att skogen växer upp i snabbare takt än vad som avverkas. Synsättet har haft stor inverkan på klimatpolitik både i Sverige och inom EU och lett till bland annat att skogsbiomassa är klassificerat som förnybart bränsle – och därmed ett energislag som bör öka.

Men det antagandet stämmer inte, enligt Jan Terstad, chef för skog och naturvård på Naturskyddsföreningen.

– Det är en gammal skröna som allt färre tror på. När man tar upp ett kalhygge så avgår det koldioxid till atmosfären och det uppstår en skuld som tar många år att ta igen, säger han.

– Vi är i grunden positiva till bioenergi som vi ser som en nödvändighet för att klara omställningen till fossilfritt. Men produktionen måste ske på ett hållbart sätt, och vi är starkt kritiska till den förhärskande kalhyggesmodellen som gällt i Sverige sedan 80-talet och som utarmar den biologiska mångfalden.

Varnar för skogsavverkningen

Även 190 forskare från EU och USA, som i september skrev ett öppet brev till EU, varnar för att en ökad skogsavverkning – som nu planeras i många europeiska länder för att möta efterfrågan på bioenergi – kan komma att få negativa effekter på klimatet.

– Forskarvärlden har börjat se att påverkan på skogarna kan bli så pass allvarlig att det faktiskt kan leda till ökade utsläpp i stället för minskade, säger Linde Zuidema på den internationella organisationen Fern, som ser med oro på expansionen av bioenergi inom EU.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


– Det beror dels på den omedelbara förbränning av biomassan som uppstår, dels på att när skogen huggs ner förlorar den sin viktiga roll att suga upp koldioxid från atmosfären, säger hon.

Eftersom bioenergin klassificeras som en ren och koldioxidfri energikälla inom EU behöver inte medlemsstaterna ta den fulla kostnaden för de utsläpp som produktionen av bioenergin faktiskt orsakar, fortsätter Linde Zuidema.

Ökad skogsskövling

– De senaste tio åren har vi sett en ökning av träanvändning för energi vilket, perverst nog, har skett eftersom EU:s politik för förnybar energi skapar incitament för det, genom till exempel subventioner, säger Linde Zuidema och tillägger att kraven på hållbarhet idag är alldeles för svaga.

– Vad som helst kan brännas idag så länge det är ”bio”. Men bara för att det är ”bio” betyder det inte att det är hållbart och bra för klimatet.

Fern är mycket kritiska till Sveriges och andra skandinaviska skogsländers pådrivande roll i EU för att öka bioenergin.

– Vi ser att flera länder i EU idag beräknar en ökad avverkning för att producera bioenergi framöver – däribland Sverige, vilket i sin tur riskerar att leda till minskad kollagring. Om ni skandinaviska länder verkligen vill förespråka en storskalig användning av bioenergi måste ni tänka över de långsiktiga konsekvenserna det kan få för skogen och klimatet, säger Linde Zuidema.

Vad ska rädda klimatet om inte bioenergi?

– Trä är en källa till kol och att bränna det för energi leder till utsläpp, vilket driver på klimatförändringen. En mer förnuftig klimatstrategi är att lagra kol i skogar och träprodukter så länge som möjligt. Vi bör fokusera på att minska energianvändningen samtidigt som vi utvecklar en förnybar energiproduktion med låga koldioxidutsläpp, säger Linde Zuidema.

Branschen optimistisk

Men Gustav Melin, vd för Svenska bioenergiföreningen, menar att kritiken från miljörörelsen varken är logisk eller vetenskaplig.

– Kritiken från Linde Zuidema om att forskarvärlden tror att bioenergianvändning kan leda till ökade utsläpp är en prognos som kanske skulle gälla om alla gör fel. Uppenbarligen vill de försöka oss att tro att alla ska göra fel i framtiden.

– Med den här debatten är det miljörörelsen som orsakar och förvärrar klimatproblemen genom att stoppa de bästa lösningarna.

Bioenergi

Bioenergi är energi som produceras från biomassa. Det kan vara till exempel ved, flis, energigrödor från åkern eller förädlade bränslen som pellets eller biogas, men också biogas eller diesel producerade av slakteriavfall, svartlut som eldas i massafabriker eller restprodukter från livsmedelsindustrin.

I dag använder vi biobränslen för att producera el och värme men också för producera olika drivmedel till våra fordon, till exempel biodiesel, etanol och biogas.

Av de energislag som räknas som förnybara står bioenergin globalt för 75 procent, medan alla andra förnybara energislag (sol, vind och vatten) tillsammans står för 25 procent.

EU:s har som mål att 35 procent av den slutliga energikonsumtionen ska vara förnybar år 2030. Nyligen fattade parlamentet beslut om att grödobaserade biodrivmedel i slutändan inte ska få räknas med.