Utsläpp.

2015-11-26 12:00
Bild: Brandon Swanson

Antikött-filmen Cowspiracy får kritik för felaktiga siffror

Dokumentären Cowspiracy har fått många köttätare att sätta biffen i halsen och försett världens vegoförespråkare med hinkvis av vatten på sin kvarn. Men stämmer det verkligen att det räcker att sluta föda upp boskap för att lösa klimatproblemen?

Läs också: Cowspiracy-regissör ger svar på kritiken

Läs också: Cowspiracy-regissör ger svar på kritiken

I september började Netflix sända dokumentären Cowspiracy: The sustainability secret av Kip Anderson och Keegan Kuhn. I filmen ställer de frågan varför miljöorganisationer inte erkänner att kött- och mejerikonsumtionen är den enskilt största orsaken till ekologisk förstörelse – däribland den globala uppvärmningen. Som stöd för sin tes ställer de upp en rad siffror. Många är hämtade från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO, exempelvis påståendet att den globala boskapshållningen skapar större klimatutsläpp än världens alla transporter. Enligt FAO:s senaste beräkningar anses boskapsuppfödning stå för 14,5 procent av alla antropogena växthusgasutsläpp. Transporterna sägs stå för 13 procent.

Mer uppseendeväckande är påståendet i filmen att boskapshållningen i själva verket orsakar 51 procent av alla växthusgasutsläpp. Enligt personerna bakom Cowspiracy skulle klimatproblemen lösas – bara vi slutar äta kött och mejerier. Men det stämmer inte, enligt forskare Dagens ETC talat med.

– Den rapport de hämtat siffran ifrån blandar ihop en del saker. Bland annat räknar rapportförfattarna in koldioxidutsläpp från boskapens andning. När vi odlar foder tas koldioxid upp från atmosfären och binds i fodret som korna sedan äter och andas ut. Dessa utsläpp är därför del av ett kretslopp som är ett noll-summespel, säger klimatforskaren Lena Höglund vid International Institute for Applied System Analysis.

Ifrågasatt artikel

Siffran 51 procent har filmmakarna hittat i den, i vissa forskarkretsar ifrågasatta, artikeln ”Livestock and Climate Change”, (Goodland och Anhang, 2009). Kritiken framförs bland annat i en motrapport signerad av 15 forskare som ifrågasätter Anhang och Goodlands sätt att räkna. I ”Livestock and Climate Change” berörs också metanutsläppen från idisslande djur, särskilt kor.

– Metan är en betydligt starkare växthusgas än koldioxid, men den bryts också ner snabbare. I artikeln räknar de metanutsläppen i ett 20-årsperspektiv istället för i ett 100-årsperspektiv. Räknar man så måste man även räkna om utsläppen från andra sektorer, som också släpper ut kortlivade växthusgaser, för att jämförelsen ska bli relevant, säger Lena Höglund.

I det kortare perspektivet framstår boskap som nästan lika bidragande till uppvärmningen som transporter, enligt Lena Höglunds beräkningar, men i det längre perspektivet bidrar transporter mer, med 16 procent mot tio procent för boskap. Utvinningen av kol, olja och naturgas orsakar drygt 40 procent av metan-utsläppen, vilket är något mer än hela jordbrukets totala utsläpp, enligt Lena Höglunds forskning.

I artikeln som filmmakarna lutar sig mot räknas också den minskning av växthusgasutsläppen vi går miste om genom att använda mark som kunde ha varit skogbevuxen, till boskapsbete och odling av kraftfoder.

– Tar man med det kanske man hamnar någonstans runt 20 procent, men knappast 51 procent, säger Lena Höglund.

Även Elin Röös, forskare inom hållbara livsmedel vid SLU, avfärdar påståendet att boskapshållningen skulle ligga bakom drygt hälften av världens växthusgasutsläpp.

– De fossila bränslena är det stora problemet, men även om vi upphör med all användning av fossila bränslen räcker inte det för att nå klimatmålen. Utsläppen inom jordbruk och boskapshållning måste också ner, säger hon.

Ur klimatsynpunkt är det sämsta alternativet att producera kött från idisslande boskap, som exempelvis kor.

– Samtidigt kan de omvandla sådant vi inte kan äta till människoföda. De stora negativa klimateffekterna får vi när vi ger boskapen foder vi skulle kunna äta, som soja, och hugger ner skogar för att odla den, säger Elin Röös.

Borde äta mindre kött

Hur stor inverkan boskapshållningen har på klimatet skiftar i olika delar av världen, säger klimatföreläsaren Pär Holmgren, men rika länder som Sverige, borde skära ner köttkonsumtionen med hälften.

– Jag brukar översätta de 87 kilo kött per person och år vi konsumerar i Sverige till fyra kossor. Kossa 1 gör nytta, kossa 2 är neutral medan kossa 3 och 4 bara bidrar till klimat- och miljöproblemen, säger Pär Holmgren.

Fakta

• Ingen vet exakt hur mycket växthusgasutsläpp boskapshållningen i världen orsakar. I forskarrapporterna varierar siffrorna oftast mellan 10-25 procent.

• Koldioxidutsläppen från boskapshållning är små, framförallt handlar det om utsläpp av växthusgaserna metan och lustgas.

• Världens energisektor, inklusive transporter, orsakar cirka 70 procent av växthusgasutsläppen, medan jordbruket och övriga sektorer beräknas stå för 30 procent.

• I Sverige orsakar köttkonsumtionen cirka tio procent av befolkningens totala klimatpåverkan. De höga utsläppen från köttproduktionen beror till största del på att det går åt mycket mark för att producera foder. Naturbeteskött ger betydligt mindre utsläpp och bidrar till landskapsvård och biologisk mångfald.

• Den industriella globala animalieproduktionen leder på vissa håll till jorderosion, ökenutbredning, minskad biologisk mångfald och minskat koldioxidupptag när skogar huggs ner samt till övergödning av hav och sjöar.

51 procent av alla växthusgasutsläpp påstår filmen skapas av boskapshållningen men enligt forskare Dagens ETC talat med rör det sig snarare om 20 procent.

Källa: Jordbruksverket