Såväl Barnrättsbyrån som andra organisationer vittnar om att det i dag är svårt, för att inte säga omöjligt, för de barn och ungdomar som saknar id-handlingar att återvända till Marocko. Hittills har den marockanska ambassaden inte beviljat resehandlingar för några ensamkommande marockanska barn eller ungdomar vars ärenden ligger hos Migrationsverket. Men att det skulle vara svårt för barnen att återvända är inget Anders Ygeman verkar känna igen när Dagens ETC ber honom kommentera de nordafrikanska, främst marockanska, barnens situation i Sverige.
– En ganska liten andel av den här gruppen söker asyl. För de som vill återvända och medverka till identifiering så är det fullt möjligt att återvända, skriver han i ett mejl.
Att det är en liten andel av gruppen som söker asyl är ett påstående som inte heller stämmer, enligt en polis som Dagens ETC har varit i kontakt med. Han säger att de allra flesta befinner sig någonstans i en asylprocess.
Anders Ygeman, vilket ansvar bör Sverige ta för de här barnen och ungdomarna?
– För Sverige är det viktigt att de mottas på ett bra sätt i hemlandet och just därför är en central komponent i diskussionen med Marocko hur ett lämpligt mottagande kan organiseras. Det är avgörande för att återvändande av minderåriga ska kunna bli aktuellt.
För snart två månader sedan meddelade Anders Ygeman att en kommitté har inrättats, med tjänstemän från både Sverige och Marocko, med syftet att se till att marockanska barn och ungdomar i Sverige ska återvända till det nordafrikanska landet. Ygeman säger att ett ordnat mottagande i Marocko är en förutsättning för att barn ska kunna skickas tillbaka, men mer specifika planer än så finns inte i nuläget.
Är det rätt att skicka tillbaka barn och ungdomar till det liv de flytt från i Marocko?
– Sverige har under det senaste året tagit emot över 160 000 asylsökande och de som är skyddsbehövande måste prioriteras. Att sakna försörjning är inte asylgrundande. Den som kommer till Sverige har möjlighet att söka asyl och kommer då att få sina asylskäl prövade individuellt, men den som saknar skyddsbehov måste också vara beredd att återvända. Det är grundläggande för det flyktingmottagande som Sverige har.
Elin Wernquist, generalsekreterare för Barnrättsbyrån, tycker att Ygemans svar på Dagens ETC:s frågor är bekymmersamma. Till exempel påpekar hon att Sverige har ett ansvar gentemot barnen och ungdomarna som sträcker sig längre än att se till att de kan återvända.
– Ygeman tar i sitt uttalande inte hänsyn till varken socialtjänstlagens grundläggande vistelsebegrepp eller barnkonventionen som är tydlig med att alla barn har lika rättigheter, oavsett om ett barn lever med eller utan uppehållstillstånd. När de nu befinner sig här har vi också ett ansvar för dem. Och utöver juridiken handlar det om ren anständighet - hur ska vårt samhälle ta hand om våra mest utsatta?
