Inrikes.

2017-03-20 11:00
Nätverket Vi står inte ut anordnade i oktober 2016 en manifestation där ett 100-tal personer tog sig de tre milen från Tumba station till Sergels Torg till fots. Manifestationen hölls enligt arrangören även på 14 andra orter i landet.  Bild: Lars Schröder/TT
Nätverket Vi står inte ut anordnade i oktober 2016 en manifestation där ett 100-tal personer tog sig de tre milen från Tumba station till Sergels Torg till fots. Manifestationen hölls enligt arrangören även på 14 andra orter i landet. 

Vi står inte ut-rörelsen intar kommunfullmäktige

I en gemensam, riktad insats vid kommunfullmäktiges sammanträden runt om i landet försöker nu rörelsen Vi står inte ut att förändra synen på ensamkommande flyktingbarn bland politiker.

"Det pågår en avhumanisering", säger Sara Edvardson Ehrnborg på Vi står inte ut.

Under hösten 2015 såg Sara Edvardson Ehrnborg hur människor i hennes närhet öppnade upp sina hem och hjälpte de flyktingar som anlände till Sverige i den stora flyktingvågen från bland annat Syrien och Afghanistan. Men successivt märkte hon hur attityden mot ensamkommande barn- och unga förändrades.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


–  Från att ha betraktat flyktingarna som en grupp människor som behöver vår hjälp började man prata om ensamkommande flyktingbarn som en homogen grupp och inte som individer, man avhumaniserade dem både retoriskt och politiskt, det blev ett perspektivskifte, säger Sara Edvardson Ehrnborg. 

– Nu har retoriken fått fäste och det kan vi inte acceptera.

Tusentals engagerar sig

I sitt arbete som lärare såg hon hur den nya, alltmer utbredda uppfattningen och problematiseringen av ensamkommande barn och unga spred sig och hon bestämde sig för att skriva om sin upplevelse offentligt på Facebook. Inlägget uppmärksammades av både vänner och okända. Tillsammans med två andra startade Sara en Facebookgrupp för att nätverka kring dessa frågor.

– Drygt sex månader senare är vi 8 200 personer som är verksamma inom rörelsen och som dagligen träffar ensamkommande, säger Sara Edvardson Ehrnborg.

Rörelsen kräver bland annat amnesti för alla ensamkommande som varit i Sverige i över ett år, ett upprop som fått över 15 000 namnunderskrifter.

– Det här är barn vi utvisar och struntar i att ta ansvar för, som får sin ålder uppskriven och helt plötsligt kastas ut från det ungdoms- eller familjehem de bott på. Så skulle vi aldrig göra med svenska ungdomar och det är att göra skillnad på barn på en strukturell nivå.

Krav på förändring

Aktionen "Vi står inte ut goes kommunfullmäktige" pågår året ut i 41 kommuner runt om i Sverige.

– Vi finns på plats för att möta politikerna ute i kommunerna, det är ju här vi alla har våra arbetsplatser som lärare, socialsekreterare och så vidare. Och genom att vara där politikerna är, bjuda in till samtal och sprida information om vår verklighet hoppas vi kunna påverka politikerna lokalt men även få en effekt uppåt i leden, säger Sara Edvardson Ehrnborg.

– Politiker är också människor med hjärta och hjärna och vi utgår från att alla vill väl, men det finns en stor kunskapslucka kring bland annat psykisk ohälsa i den här gruppen.

Vi står inte ut

l Rörelsen bedriver lobbyverksamhet och består av professionella och volontärer som på ett eller annat sätt möter och är engagerade i gruppen asylsökande ensamkommande barn och ungdomar.

l Rörelsen vill förändra politiken kring asylfrågor gällande barn- och unga och därigenom driva fram lagändringar som stoppar omflyttningar av ensamkommande barn som befinner sig i asylprocessen, att Migrationsverket fryser alla utvisningar av ensamkommande barn- och unga samt en amnesti för alla barn- och unga som varit i Sverige mer än ett år.

Idag bedrivs aktionen "Vi står inte ut goes kommunfullmäktige" i 41 kommuner runt om i Sverige.