Inrikes.

2017-05-19 10:00
  • Senaste partiledaren Pedro Sánchez tvingades avgå i oktober i fjol, efter att ha förlorat en förtroendeomröstning bland medlemmar i partiledningen. Bild: Paul White/AP
    Senaste partiledaren Pedro Sánchez tvingades avgå i oktober i fjol, efter att ha förlorat en förtroendeomröstning bland medlemmar i partiledningen.
  • Patxi López var tidigare ordförande för den baskiska delen av PSOE. Bild: Alvaro Barrientos/AP
    Patxi López var tidigare ordförande för den baskiska delen av PSOE.
  • Susana Díaz är interimsstyrelsens egen kandidat. Bild: Wikimedia
    Susana Díaz är interimsstyrelsens egen kandidat.

Spanska socialdemokrater går till ödesval

På söndag ska spanska socialdemokratiska PSOE välja ny ledare efter tio månader med en interimsstyrelse vid rodret. Kandidaternas olikheter gör att valet också kan få stor betydelse för vem som bildar nästa regering.

Senaste partiledaren Pedro Sánchez, outsidern Patxi López och partiledningens favorit Susana Díaz. Det är mellan dem det står när spanska socialdemokratiska partiet PSOE ska välja ny partiledare.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Formellt är det först vid partikongressen 17–18 juni som ny partiledare utses. PSOE kommer då att ha letts av en interimstyrelse sedan den 1 oktober 2016, då Pedro Sánchez avgick efter att ha manövrerats ut av konservativa krafter som ogillade hans vänsterflirtar och ovilja att bryta ett politiskt dödläge. Men det är nu på söndag medlemmarna lägger sina röster.

Interimsstyrelsens egen kandidat är Susana Díaz. Inför nomineringsdeadline lyckades hon samla omkring 63 000 namnunderskrifter från medlemmar som vill se henne som ny ledare. Hennes största rival är comebackande Pedro Sánchez, som i sin tur samlade drygt 57 000 namn till stöd för sin kandidatur.

Konservativt motstånd

Hennes andra stora rival är den konservativa delen av medlemmarna, som inte alls vill se en kvinna leda partiet. Vilket öppnar fältet för Patxi López, som till sin kandidatur visserligen bara lyckades samla omkring 12 000 underskrifter, men som politiskt ligger nära Susana Díaz och i teorin alltså kan stjäla röster från henne.

Vem det än är som tar över rodret i Spaniens äldsta parti – PSOE bildades redan 1879, då som ett marxistiskt parti, en ideologi de lämnade 1977 – har personen ett tungt jobb framför sig. Partiet regerade Spanien senast från 2004 till 2011, då konservativa Partido popular (PP) återtog regeringsmakten. Sedan dess har det informella tvåpartisystemet i Spanien gått i graven och många väljare som vanligtvis röstar på PSOE i stället flytt till andra partier.

Ett av dessa partier är Izquierda Unida, Förenad vänster. De bildades 1986 som en koalition av flera mindre partier på vänsterkanten som insåg att enda sättet att bryta den socialdemokratiska hegemonin var att gå samman. 

Podemos utmanar

Det var också som svar på bland annat Förenad vänsters nästan fördubblade sympatier vid valet 2011, från 3,8 till 6,9 procent, som PSOE under Pedro Sánchez lanserade en helt ny politisk plattform 2013. Allmänt betraktades dock den nya plattformens vänstergir som ett desperat försök att locka tillbaka väljare.

Ett annat parti som dök upp från ingenstans och utmanade PSOE om vänstertronen var Podemos (”Vi kan”). Partiet bildades så sent som 2014 i protest mot den utbredda korruptionen i landet. 

I parlamentsvalet i december 2015 kom det sämsta resultatet i socialdemokraternas historia: 22,6 procent av rösterna. Medan Podemos nådde nästan 21 procent.

Störst chans att komma i regeringsställning torde PSOE ha om Pedro Sánchez väljs till partiledare. Efter parlamentsvalet 2015 stod landet utan parti med egen majoritet. Pedro Sánchez vägrade då släppa fram största partiet PP:s Mariano Rajoy som regeringschef, men de egna förhandlingarna med Podemos och liberala Ciudadanos (”Medborgarna”) om att dela på makten bröt samman. Om han vinner kommer han säkerligen att försöka fälla minoritetsregeringen igen.

Om det i stället blir någon av de mer mittenblickande Patxi López eller Susana Díaz som tar över är risken större att flirten med Podemos uteblir och att partiets nuvarande väljarstöd inte räcker till för egen majoritet vid nästa parlamentsval. I så fall är sannolikheten stor att högerkrafterna inom PSOE väljer att fortsätta med sitt passiva stöd till PP för att slippa ett parlamentariskt dödläge.

Det här är kandidaterna

Pedro Sánchez: Han har doktorerat i företagsekonomi och varit generalsekreterare för PSOE mellan 2014 och 2016. Han vill säkerställa att Katalonien förblir en del av Spanien, är för en progressiv skattepolitik, vill utöka den sociala välfärden till alla medborgare och bli kvitt religiöst präglade offentliga och privata skolor.

Patxi López:

Mellan 2002 och 2014 var han ordförande för den baskiska delen av PSOE. 2009 blev han också baskisk president efter en uppgörelse med borgerliga PP. Han är motståndare till att Baskien bryter sig ur Spanien. När det gäller sin roll inom PSOE anser han sig vara en pragmatiker. 

Susana Díaz:

Mellan 2013 och 2015 tjänstgjorde hon som regional president i Andalusien med stöd av Förenad vänster. Efter konflikter partierna emellan avbröts samarbetet 2015 och nyval utlystes i regionen. Hon har tidigare tryckt på att PSOE inte ska gå i allians med vare sig PP eller Podemos om valresultatet resulterar i ett parlamentariskt dödläge.

PSOE 

Har haft regeringsmakten i Spanien 1982–1996 och 2004–2011. 

2011 tvingades PSOE:s regeringschef José Luis Rodríguez Zapatero avgå, bland annat på grund av en misslyckad hantering av finanskrisen, vilket ledde till nyval och att Partido Popular tog makten samma år.

Även 2016 hölls nyval efter en period av parlamentarisk osäkerhet. Inte heller denna gång lyckades väljarna vaska fram ett majoritetsparti eller dito koalition. Men efter ett internt uppror inom PSOE lade de flesta ledamöterna ned sina röster vilket ledde till att PP:s Mariano Rajoy kunde fortsätta som regeringschef.