Inrikes.

2017-11-25 09:15
  • Enligt Telia har delar av koppar­ledningarna upp till 60 år på nacken och lever inte upp till dagens kapacitetsbehov. Bild: Mons Brunius/TT
    Enligt Telia har delar av koppar­ledningarna upp till 60 år på nacken och lever inte upp till dagens kapacitetsbehov.
  • Över 95 procent av invånarna i Sundbyberg tillgång till fiber – 0,37 procent har det i Hörbys glesbygd.
    Över 95 procent av invånarna i Sundbyberg tillgång till fiber – 0,37 procent har det i Hörbys glesbygd.

Radioskugga i en uppkopplad värld

Samtidigt som allt fler viktiga samhällsfunktioner digitaliseras är tillgången till fungerande internet och telefoni långt ifrån jämlik i Sverige. Och Telia klipper det kopparnät som många glesbygdsbor nu är beroende av för att kommunicera med omvärlden – en omställning som både lett till oro och positiva förändringar.

Om Åke Åslund ska skicka sms måste han gå ut på gräsmattan. Att ringa med mobilen hemma i den jämtländska byn Renålandet är inte att tänka på. Det är en radioskugga som kunnat ge förödande konsekvenser.

När Åke Åslund för något år sedan drabbades av en hjärt­infarkt kunde ambulanspersonalen inte skicka hans EKG till läkarna i stan, och en resa på 1,5 mil följde för att få mobiltäckning. Den gången kunde han däremot ringa 112 på hemtelefonen, men i maj nästa år klipper Telia kopparledningarna i Strömsunds kommun.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


– Det är åt helsike, men vi hoppas att de kommer med någon lösning, säger han.

40 byar och cirka 900 hushåll i Strömsunds kommun berörs när Telia klipper kopparledningarna nästa år. Åke Åslund berättar att snacket har börjat gå i Renålandet.

– Man pratar om att ”vad kommer Telia att fixa för något här”, för det vet vi inte – de hör aldrig av sig. Man blir orolig, absolut.

– Hur ska vi komma i kontakt med sjukvården, alla myndigheter, kamrater och allting?

Upp till 60 år på nacken

Invånarna i Renålandet är inte ensamma om att vara oroade. De frågor som Post- och telestyrelsen får just nu från allmänheten rör främst farhågor kring kopparledningarnas nedmontering.

Enligt Telia beror förändringen på att delar av kopparledningarna har upp till 60 år på nacken och inte lever upp till dagens kapacitetsbehov. I den första fasen, 2009–2015, berördes över 21 000 abonnemang. I fjol trappades trakten upp till 10 000 hushåll per halvår.

Beroende av en fungerande hemtelefoni

Tanken är att bolaget ska satsa på modernare alternativ som fiber, men någon hänsyn till om sådana lösningar finns i de berörda orterna tas inte.

Kopparledningarna klipps även på platser som i dag är beroende av en fungerande hemtelefoni på grund av dålig mobiltäckning. Dessutom fungerar inte trygghetslarmen som tillhandahålls av kommunerna med det nya systemet.

Ersättningslösningen för kopparnätet som Telia erbjuder heter ”framtidens nät”, en mobil hemtelefoni ”som effektivt fångar upp även svaga mobilsignaler”. Fungerar inte det kan en yttre antenn installeras.

Som en sista lösning kan Post- och telestyrelsen upphandla en lösning till konsumenten. Enligt Telia har en majoritet varit nöjda, 300 av 25 000 hushåll har behövt en extra antenn.

Telefonen fungerar ”oftast”

Hos familjen Janse utanför Östhammar ställde väder och vind tidigare ständigt till med problem, som när det började brinna i huset och man inte kom fram till 112 på kopparnätet. Men Telias löfte om att det skulle bli bättre med ”framtidens nät” har ännu inte infriat sig, trots att de fått en extra antenn.

Karin Janse berättar att telefonen ”oftast” fungerar, men att komma ut på internet är en annan sak. Själv är hon nära att hoppa av en distansutbildning på grund av uppkopplingsproblemen.

– Och är det en som vill lyssna på musik och den andra ska jobba framför datorn så går inte det. Vi kan bara använda internet en i taget och det är en stor frustration för oss alla, men framför allt för våra två tonårsbarn.

Karin Janse menar att Telia borde ha räknat på hur överbelastat internet skulle bli innan man klippte kopparledningen.

– Vi kan inte byta bolag för det finns ingen som kan leverera bra internet. Framtidens nät är det enda som fungerar för telefoni, så vi sitter i skon där.

”Telia måste känna ett ansvar”

Även familjen Janse måste gå ut på tomten om de ska få täckning, och Karins man, som har ett eget företag, har förlorat kunder då de tror att han slutat när han inte svarar.

– Vill man att hela landsbygden ska leva behöver vi internet och kunna ringa.

Det är också en åsikt som Hela Sverige ska leva driver. Organisationen menar att kopparnätet inte bör tas bort förrän konsumenterna kan erbjudas en annan garanterat fungerande lösning.

– Jag förstår att man behöver byta ut den gamla tekniken, men Telia måste känna ett ansvar trots att man är ett vinstdrivande företag. säger ordföranden Åse Classon.

Hon fortsätter:

– Ett samhälle utan fungerande kommunikation – det säger sig själv att det inte har förutsättningar att utvecklas. Inga unga människor väljer att bo där det inte finns täckning i dag.

Hon tillägger att landsbygden har en viktig roll att spela i klimatomställningen.

– Vi måste öka vår självförsörjandegrad i Sverige och det är på landsbygden de framtida näringarna finns, men då måste det också finnas en grundläggande infrastruktur.

I dag har alla året runt-hushåll och företag enligt lag rätt till minst 1 mbit/s, men Post- och telestyrelsen har förslagit en höjning till 5 mbit/s och att detta ska ses över vart femte år.

I dag saknar färre än 90 hushåll och arbetsplatser tillgång till miniminivån, de flesta i Jämtland och Norrbottens inland. Ändras den till 30 mbit/s berörs istället 645 000 hushåll och arbetsplatser i landet.

0,37 procent har fiber i Hörby

De regionala skillnaderna är stora. Samtidigt som många i dag kan använda sin smartphone så gott som överallt, är digitaliseringen av samhället bara en utopi för andra.

Med siffror sagt har exempelvis över 95 procent av invånarna i Sundbyberg tillgång till fiber, medan cirka 27 procent har det i Gällivare och i Hörbys glesbygd rör det sig om 0,37 procent.

Det femte vanligaste klagomålet till Post – och telestyrelsen rör mobiltäckningen. Eller som Göran Marby, generaldirektör på nämnda myndighet uttryckte det i ett blogginlägg om de två olika bilder som finns av mobiltäckningen i Sverige: ”För dessa kunder är det en klen tröst att få höra att Sverige ligger i framkant”.

För några år sedan började Hela Sverige ska leva driva att ”varje by” ska ha tillgång till 100 mbit/s senast år 2015. Så har det inte blivit, men omkring hälften av kommunerna har tillgång till den hastigheten.

I bland annat Danderyd rör det sig om närmare 100 procent av hushållen, och i botten hittar man bland annat Sorsele, med knappt fyra procent.

150 miljoner kronor ska öronmärkas

Genom åren har flera statliga satsningar gjorts. Nyligen beslutade regeringen att 150 miljoner kronor ska öronmärkas inom ramen för landsbygdsprogrammet till bredbandsutbyggnad i Sveriges glesbygd.

Men enligt Hela Sverige ska leva skulle det kosta 20 miljarder kronor att ge Sverige en ”digital motorväg”. Som jämförelse har Förbifart Stockholm budgeterats till 27,6 miljarder kronor, på 2009 års prisnivå.

Frågan om en jämlikare tillgång till exempelvis mobiltäckning drivs även på andra håll. Exempelvis startade Sveriges Television, Sveriges Radio, Länstidningen och Östersundsposten i Jämtland kampanjen #rättvistäckning i fjol.

”Vad händer när våra lyssnare, tittare, användare och läsare saknar möjlighet att ta del av den lokala journalistiken och debatten.”, skrev publicisterna i ett gemensamt uttalande.

Sedan hänvisade man till medieutredningens delbetänkande om bredbandsutbyggnadens betydelse för demokratin, nu när fler medier går över till digital distribution.

Medierna arrangerade också en direktsänd diskussion i Strömsund, där bland annat it-minister Mehmet Kaplan (MP) medverkade. Han, och landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S), mottog även en skrivelse i fjol på samma tema från Strömsunds kommun.

”Det är en säkerhetsfråga”

Ann-Louise Hansson, bredbandssamordnare i Strömsund, menar å ena sidan att den gamla tekniken behöver fasas ut och att det är positivt med moderna lösningar som mobil hemtelefoni – men att det samtidigt inte går att komma ifrån att Telias ersättningslösning går via det mobila nätet.

– Vi har områden med kuperad terräng där det är svåra förhållanden. Blir det radioskugga kan det bli problem, men enligt Telia ska den ersättningslösning som erbjuds även fungera i områden med dålig mobiltäckning.

– Egentligen är det en säkerhetsfråga. I dagens samhälle är vi väldigt rörliga och behöver både fast telefoni och mobil. Drömscenariot hade varit att avvakta med nedmonteringen tills fibernätet blivit utbyggt, men Telia har fattat ett beslut och lagt en tidsplan och den vill de inte ändra på. 

Läs vidare på nästa sida: ”Vi tycker att vi tar mer ansvar”

Övergången från koppar-
nätet

Omkring 10 000 hushåll berörs halvårsvis 2016–2018. Hela kopparnätet kommer däremot inte att tas ner.

De berörda hushållen ska få ett informationsbrev och erbjuds mobil hemtelefoni av Telia. Fungerar inte det används en yttre antenn för att förstärka mottagningen.

Man har även öppnat en operatörsneutral kundtjänst.