Skolan.

2015-08-04 09:14
  • Sedan moderaterna införde friskole-reformen 1992 har antalet grundskolor som drivs privat ökat från 90 till 781 (2010). I dag är dessutom 48 procent av landets gymnasium fristående, enligt Statistiska centralbyrån. Bild: Jessica Gow/TT
    Sedan moderaterna införde friskole-reformen 1992 har antalet grundskolor som drivs privat ökat från 90 till 781 (2010). I dag är dessutom 48 procent av landets gymnasium fristående, enligt Statistiska centralbyrån.
  • Edna Eriksson anser inte att man kan skylla kunskapssänkningen på invandrarna. Hon efterlyser bättre mätverktyg.  Bild: Press
    Edna Eriksson anser inte att man kan skylla kunskapssänkningen på invandrarna. Hon efterlyser bättre mätverktyg.
  • Sverige borde titta på Polen, menar Isak Skogstad.  Bild: Press
    Sverige borde titta på Polen, menar Isak Skogstad.
  • ”Vi har blundat ganska länge för ojämlikheten i skolan”, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.  bild: Vilhelm Stokstad/TT
    ”Vi har blundat ganska länge för ojämlikheten i skolan”, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Klassklyftorna i skolan blir allt djupare

Betygsklyftorna i den svenska skolan ökar och med dessa också klassklyftorna. Nu höjs röster om att staten måste ta tillbaka kontrollen över skolan och hjälpa de elever som har det svårast. Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) håller med.
– Det finns ett systemfel i skolan. Jag är orolig för att den svarta bilden kommer bli än svartare, säger han.

En sammanställning som Dagens Nyheter gjorde förra veckan visade att högpresterande elever i Stockholms skolor får ännu högre betyg, samtidigt som lågpresterande elever inte förbättrar sig. Gymnasiekompetensen är, trots ett högre betygssnitt, fortfarande kvar på 86 procent i huvudstaden. Gustav Fridolin betvivlar inte att det ligger till på samma sätt i övriga landet.

– Jag tycker att man har blundat ganska länge för att ojämlikheten ökar i skolan och att den gör det på precis alla parametrar som vi kan mäta. Vi kan se att sedan 2006 så har skillnaden i gymnasiebehörigheten mellan barn till föräldrar som har gymnasieutbildning och barn till föräldrar som inte har det fördubblats.

Efter den senaste PISA-undersökningen 2012 stod det klart att svenska elever tappar ordentligt kunskapsmässigt. Testet, som sker vart tredje år, har nyss genomförts och resultatet kommer under 2016.

– Jag är nervös och orolig för att resultatet där kommer bli ytterligare en del av den svarta bilden av skolan. Många elever får inte en ärlig chans i skolan, det tror jag kommer bekräftas i PISA-resultaten också, det finns ingenting som tyder på att det har förändrats sedan förra gången PISA gjordes, fortsätter Gustav Fridolin.

Finland har de senaste åren varit ett skolexempel gällande skolan, men även de sjunker i PISA. Isak Skogstad är ordförande för Lärarnas riksförbunds studerandeförening och han tycker att det är dags att Sverige tittar mot ett annat europeiskt land i stället, nämligen Polen. Där har man en högre andel elever från socioekonomiskt utsatta områden och spenderar mindre pengar på skolan, men har ändå lyckats klättra från botten till ett av de 17 bästa länderna i världen.

– Polen har vågat ändra om skolan strukturellt, de har ökat undervisningstiden och lärarlönerna och sett till att ha tid för elever. De har gjort stora reformer som har gett utdelning, säger Skogstad.

Hur ser du på klasskillnaderna i den svenska skolan?

– Vad vi kan se är att skillnaden mellan olika skolor i olika kommuner har ökat kraftigt. Skillnaderna ökar och det är en ond cirkel, det driver på sig självt. En kommun som har en låg andel förvärvsarbetande ger mindre resurser i form av skatter, vi satsar inte mest pengar på de elever som behöver det mest. Det är ett strukturellt problem som ger upphov till de här problemen vi ser.

Vad är lösningen?

– Jag tror att den viktigaste reformen för svensk skola är att man får ett statligt huvudmannaskap. Individuella aktörer har inte den kompetensen som krävs. Dessutom är debatten inte konstruktiv i dag, det är bara att titta på riksdagens partier. Alla är överens om att det måste göras förändringar, men det är bara spel för gallerierna, det bråkas om småsaker. Jag önskar mig se mer blocköverskridande samarbeten kring skolan.

I grund och botten handlar alltså frågan om statens huvudmannaskap. Sedan moderaterna införde friskolereformen 1992 har antalet grundskolor som drivs privat ökat från 90 till 781 (2010). I dag är dessutom 48 procent av landets gymnasium fristående, enligt Statistiska centralbyrån.

Efter DN:s rapportering var Gabriel Heller Sahlgren, forskare vid Institutet för Näringslivsforskning, snabb på att försvara systemet, genom att i debattartikeln ”Invandringens effekt på skolresultat kräver krafttag” peka ut invandrarna som anledningen till den sjunkande kunskapsnivån.

”Ett systematiskt problem”

Edna Eriksson, idé och strategiutvecklare som föreläser om den svenska skolan, underkänner den förklaringen rakt av.

– Man använder alldeles för mycket statistik som handlar om var människor är födda för att dra slutsatser, de här sakerna hör ju inte ihop. Var man geografiskt är förlöst berättar inte ens möjligheter för att tillgodogöra sig kunskap.

Vad är problemet då?

– Det är en oerhört komplex fråga och jag tycker inte att vi har rätt mätinstrument för att dra några slutsatser. Att bara se på betyg och PISA, som dessutom har varit hårt kritiserat, är inte tillräckligt. Det är spindelväv på vårt sätt att förhålla oss och vi måste acceptera andra kunskapsrelationer än enbart skolan.

Gustav Fridolin ger inte heller mycket för Heller Sahlgrens resonemang.

– Jag har läst den artikeln och den rapporten som ligger bakom och den konstaterar det vi redan vet, att kunskapssänkningen inte kan förklaras med flyktingmottagningen. Det hade så klart varit väldigt enkelt om det var så, men om vi tog bort alla som växer upp i ett hem där man inte pratar svenska så kvarstår 70 procent av de snabba sänkningarna. Det är tydligt att vi har ett systematiskt problem i den svenska skolan och det kan inte förklaras med flyktingmottagandet, svarar Gustav Fridolin.

Friskolereformen

Friskolereformen infördes av Carl Bilds regering 1992 och innebar att andra aktörer än kommunen fick rätt att driva skolor. I samma veva infördes skolvalet, där eleverna själva fick rätt att välja var de ville studera. I dag går var femte förskolebarn, vart åttonde grundskolebarn och var fjärde gymnasieelev i en fristående verksamhet. Detta kan jämföras med skolåret 1992-93 då 1 procent av alla barn i grundskolan gick på en friskola och 1,7 procent av gymnasieeleverna gjorde det.