– Majoriteten av de drabbade är högpresterande personer med kvalificerade arbeten och lång utbildning, och de skiljer sig kliniskt från deprimerade människor, säger Agneta Sandström.
Gemensamt för patienterna med utmattningssyndrom är att de har svårt att planera, minnas och att strukturera upp tillvaron – symptom som varit kända sedan 1950-talet. Det nya är att Agneta Sandström i sin forskning kunnat visa på sänkt aktivitet i frontalloben och störningar i kortisol-nivåerna hos den här gruppen patienter.
– Alla människor utsöndrar en peak av kortisol (ett stresshormon) på morgonen. Det är det som får igång oss. Nivåerna sjunker normalt under dagen, men hos människor som lider av utmattning uppvisar nivåerna en flack kurva som varken kickar igång ordentligt eller sjunker tillräckligt för att de ska kunna nå djupsömnen och återhämta sig, säger hon.
Enligt Agneta Sandström finns det ingenting som heter negativ stress. Förmågan att kunna varva upp är helt avgörande för att vi ska överleva.
– Men efter en ansträngning måste vi återhämta oss, fylla på energiförråden och läka skador, säger hon.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Djupsömnen är den absolut viktigaste delen i återhämtningen, och svårigheter att sova brukar vara det första symptomet på stressjukdom.
– Det är också under djupsömnen vi lagrar långtidsminnen. Det är därför det är svårt att lära sig nya saker när man inte sover, säger Agneta Sandström.
Det finns patienter med utmattningssyndrom som blir friska från sjukdomen, men många får med sig en sårbarhet och blir aldrig helt återställda.
– Hjärnan minns. Möter de något som liknar det de tidigare varit med om kommer symptomen tillbaka. Min erfarenhet är att många patienter måste byta jobb och livsstil för att kunna komma tillbaka, säger hon.
Människan är ett ekosystem
Idag arbetar Agneta Sandström med strokepatienter på en hjärnskadeklinik. Flera av patienterna har hon tidigare behandlat för utmattningssyndrom.
– Psykiatriska sjukdomar påverkar inte bara humöret – de ökar också risken för att drabbas av livshotande sjukdomar som stroke, hjärt- kärlsjukdom och insulinresistens, säger hon.
Psyke och kropp är en enhet, de hänger ihop som ett ekosystem.
– Uppdelningen mellan psykiatri och somatiska diagnoser har gjort att psykiatrin har hamnat i en återvändsgränd. Jag tror att gränsen mellan disciplinerna kommer att försvinna i framtiden.
Den psykiska ohälsan har ökat lavinartat i hela världen under de senaste decennierna, och den fortsätter att öka. År 2020 kommer psykisk ohälsa att ha gått om hiv som den vanligast förekommande diagnosen i världen, enligt Världshälsoorganisationen.
Ändå satsas mycket lite pengar på psykiatriforskning och få patienter får tillgång till kvalificerad behandling.
– De som drabbas av kroppsliga sjukdomar får träffa läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster och dietister, medan den som lider av psykisk ohälsa får tabletter, säger hjärnforskaren, som också irriterar sig över den stora vikt vi lägger vid kosten i alla sammanhang, inte minst när det gäller människor med hjärt-kärlsjukdomar.
– De får träffa en dietist varenda en men ingen får träffa en psykolog. Men om vi äter raw food eller vete har betydligt mindre betydelse för hälsan än hur vi mår psykiskt, säger hon.
Enligt Agneta Sandström kryper den psykiska ohälsan ner i åldrarna. Problemet är i grunden politiskt-strukturellt, menar hon.
– Managementkulturen och strävan efter ökad effektivitet har tagit sig in i familjelivet.
Jag tror inte det är bra för ungarna att hela tiden skjutsas runt till olika aktiviteter för att de ska utvecklas och ha en ”meningsfull” fritid. Det skapar stress och ger dem en självbild som går ut på att man är det man presterar, säger hon.
Ett sätt att se på sig själv som är gemensamt för många av dem som drabbas av utmattningssyndrom, enligt Agneta Sandström.
– Vi borde skapa en annan kultur för våra barn. Det är absurt att höra små skitungar i fotbollslag prata om sina kort- och långsiktiga mål och att de ska bli bäst bara de kämpar, vem har lärt dem det? Ungar ska leka, säger hon.
Även arbetslivet har förändrats mycket sedan Agneta Sandström inledde sin yrkesbana.
– Då stod man lite i opposition till arbetsgivaren. Idag är många lydiga och har införlivat uppfattningen att man måste vara på topp och göra sitt absolut bästa hela tiden. Man ska vara flexibel och man får aldrig vara lat, säger hon.
Samtidigt som en del av befolkningen jobbar ihjäl sig, saknar den andra arbete.
– De som jobbar är stressade och nästan aldrig nöjda med vad de åstadkommer och de som inte jobbar mår inte heller bra, säger hon.
– Folk borde protestera mera, säga ifrån att det här går inte. De som blir utbrända säger istället att det ska gå och kavlar upp ärmarna oavsett vilka förutsättningar de har.
Agneta Sandström har själv ett stressigt jobb, men säger att hon är bra på att lata sig.
– Folk gör ofta saker när de kopplar av – som att titta på tv-serier – men det är inte avkoppling för hjärnan. Att koppla av är att inte göra någonting alls, mindlessness istället för mindfullness, det kan man göra korta stunder också. Det räcker med en halvtimme om dagen, säger Agneta Sandström.
Hjärnforskarens 8 förslag för att minska stressen:
1. Inför sex timmars arbetsdag för småbarnsföräldrar.
2. Individualisera och förläng föräldraförsäkringen.
3. Ge mer stöd till barn och föräldrar i dysfunktionella familjer.
4. Avskaffa de öppna kontorslandskapen och glasrummen – som gör att alltför mycket händer i de yttre synfälten.
5. Se till att varje yrkesbefattning har tydligt avgränsade ansvarsområden.
6. Avskaffa det nya betygssystemet i skolorna som medför att en elev aldrig får svikta.
7. Ge mer stöd till ekonomiskt svaga grupper.
8. Chilla mera – man måste inte hela tiden jobba på att bli en ”bättre människa”.
