Ni skriver att finansdepartementet inte ser något behov av ökade satsningar på infrastrukturen för att de räknat på löpande i stället för fasta kostnader. Varför har det blivit så?
– Ingen vet exakt varför, men man har helt enkelt låtit det finansiella ramverket styra mer än vad som är ekonomiskt rationellt. I en tid då såväl IMF som OECD gick hårt fram med att de länder som hade möjlighet till det skulle investera mer expansivt i finanspolitiken, för att på så vis gynna tillväxten, kom den svenska valrörelsen uteslutande att handla om vem som kunde spara mest. Därmed fanns inga pengar över till infrastrukturen.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Varför är det ett problem?
– Konsekvensen blir att man hindrar svensk tillväxt. Även näringslivet har lyft fram detta, att transporterna av gods, är en avgörande fråga som den ekonomiska tillväxten är helt beroende av. Samma sak gäller för resenärerna. Folk väljer flyget i stället för tåget när de ska iväg på ett möte någonstans, för att det är tryggare.
Hur påverkar det klimatanpassningen?
– Om vi vill att folk ska resa mer kollektivt kan vi inte hålla på och motarbeta det genom den här typen av signaler. Som det är nu gynnas biltrafiken mer än det kollektiva resandet, till följd av de uteblivna investeringarna på bland annat tågrafiken. Om man ser till att kollektivtrafiken blir prisvärd och kvalitativ, då kommer folk att börja strömma dit.