Samtidigt reser oppositionen i trafikutskottet ragg och vill att regeringen dels stärker flygets konkurrenskraft, dels värnar om de regionala flygplatserna. Detta trots den vida kunskap som finns om flygandet, dess utsläpp av växthusgaser och deras roll i klimatfrågan.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

”Klassisk förhandlingsmodell”

Tanken ligger därför nära till hands att varken regering eller opposition tar trafikens roll i klimatproblematiken på allvar, åtminstone inte enligt Mattias Goldmann, vd för ­liberala och gröna tankesmedjan Fores.

– Inget parti är egentligen i närheten av att föreslå det som krävs för att nå våra klimatmål för 2030. Men det är Socialdemokraterna och Moderaterna som bromsat, säger han.

Förklaringen till varför just dessa, de största aktörerna i varje block, är de som bromsar utvecklingen stavas ”maktkamp”. Något som de ägnat sig åt i klimatfrågan så länge Mattias Goldmann kan minnas.

– Så var det med Kjell Larsson som miljöminister under Göran Persson, med Fredrik Reinfeldt efter det – och nu ser vi samma sak med Stefan Löfven. För S och M är det helt enkelt logiskt att i förhandlingar med mindre och grönare partier gå in med ett lågt ingångsbud i små­partiers hjärtefrågor. Det är en klassisk förhandlingsmodell som blir extra tydlig i miljö- och klimatfrågor. Strategin gäller ju hela makten, säger han.

”Brister i implementeringen”

Samtidigt påpekar han att den rödgröna regeringen faktiskt tar steg framåt. Till exempel via flyg­skatten, även om höjningen inte gick enligt MP:s plan.

– Däremot lyckades de inte få till en klimatkoppling med flygskatten, som i stället går in i skattkassan och är lika hög oavsett vilka utsläpp flyget har, påpekar han.

Även Anders Wijkman, debattör och författare som tidigare varit generalsekreterare för både Naturskyddsföreningen och Röda korset och även Europaparlamentariker för Kristdemokraterna, ser farhågor med den nuvarande transportpolitiken i relation till klimatet. Han ser inte hur den aktuella flygstrategin ska gå ihop i slutänden.

– Det är järnvägens konkurrenskraft vi borde stärka. Det är dyrare än att flyga och så har det varit länge. Och så länge det förblir så kommer vi att ha en skev marknad, säger han.

Inför dagens politikers klimatengagemang är Anders Wijkman inte bara skeptisk, utan näst intill upp­given. Helt enkelt på grund av deras oförmåga att förstå att kort­siktiga lösningar inte kommer att leda någon vart.

– Det här är den eviga problematiken. Det är lätt att ställa upp ambitiösa mål, men så brister det i implementeringen. Det vi behöver är transformation av samhället, vi behöver förändra hur vi tänker och gör på en rad områden, men det som nu alltid föreslås är ”mer of the same”, säger han.

Fel på systemet

Enligt Anders Wijkman är det med andra ord inte bara social­demokratiska och moderata makt­ambitioner som ska ha sig en släng av sleven. Problemet ligger snarare i dagens ekonomiska system och dess inne­boende logik. Att systemet enligt honom grundlades när ”människorna var få och naturen stor”, medan motsatsen nu är fallet.

– Diskussionen om det ekonomiska systemet är elefanten i rummet. Systemet utvecklades i en värld med två miljarder människor. Men nu är vi nästan åtta miljarder. Både regering och opposition är fast i en kortsiktig modell av hur världen och politiken funkar. De gör som de gör för att inte företag ska gå omkull. Det pratas om lång­siktighet, men i praktiken är det kortsiktiga lösningar som ­dominerar, säger Anders Wijkman.